Vi som försökt ett tag utan plus

Vi har ju redan dottern, men en sak som jag saknade idag var att kunna gå och kolla på museum utan att någon skriker: "Jag vill gå uuuuuut!" och som protesterar högljutt när en annan vill gå in i en klädaffär (mannens suck gilla inte här . ). Vi är i Stockholm och skulle träffa några bekanta, utan barn, kan tilläggas, och de föreslog fotografiska. Detta kan fungera med små bebisar men med en tvååring... Fast okulturell som jag är så höll jag nog med om att det inte var det roligaste att kolla på, bilder på Strindberg och döda människor... Roligast var gamla OS-bilder, men jag är även totalt ointresserad av sport

Mammave
Hur mår du i graviditeten?
Jag är i vecka 10 (9+3 imorgon)

Jag mår bra, lite illamående o känner av magen emellanåt. Och går började brösten ömma en massa. Jag hade en enkel graviditet förra gången ända till sista veckorna. Vi får se om det blir lika denna gång. Hur mår du? Ska du göra kub-testet?

Jag mår ok, mår illa när det går för långt mellan måltider och mycket när jag åker bil/tåg :(
Annars inget speciellt.
Japp blir kub test efter semestern, du?

Kram till alla som fått mens och alla som deppar. Tyvärr har jag också en deppdag idag. Testade i morse och det var supersvagt vilket ju är bra! Jag vill ju få helt neg så kroppen kan nollställas och vi kan börja om. Men det blev så definitivt att vårt lilla liv är borta  Jag har ju en del konstig värk fortfarande och jag vill bara att allt ska bli normalt igen. Just nu känns det otroligt att vi ska få äran att vara med om detta mirakel en fjärde gång. Jag lider så med er som inte har några barn alls än.

Stor kram till oss alla, och vet ni, det kan bara bli bättre from nu!  

Kanske 4a: Jag beklagar verkligen det som hänt. Men det är ändå bra att du kan se på det hela på ett positivt sätt - så fort kroppen är tillbaka som vanligt så är det bara att köra hårt igen. Det ska du ha en eloge för, jag hade nog brutit ihop fullständigt själv. Jag håller verkligen tummarna för att det går snabbt för dig att komma tillbaka nu!

Drömmen om att få bli mamma äter verkligen upp en emellanåt. Tänk att man kan längta så efter något som man inte ens har varit med om tidigare. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle kännas att ha en sparkande bebis i magen, eller hur upplevelsen att få se sitt barn för första gången känns. Jag har verkligen ingen aning, jag vet bara att det är vad jag önskar allra mest. Det känns så hopplöst att det FORTFARANDE inte hänt ett smack. Jag trodde att jag var inne på försök 16 denna månad, men när jag räknar efter så är vi inne på försök 19.

Hua!

Jag hade aldrig trott att jag skulle sitta här, 19 månader senare, utan att ha blivit gravid. Jag blir till och med arg när jag tänker på det. Arg, ledsen, uppgiven, förtvivlad, besviken... Att göra barn är det mest naturliga vi kan göra, det är från början vad vi är här för att göra... och jag lyckas inte med det. Man känner sig ju rätt misslyckad och värdelös såhär i depptidernas topp. Jag vet att jag inte är det egentligen, men det känns verkligen så. Om jag inte ens kan ge min man ett barn, vad kan jag då ge honom? Lite så känns det... ibland.

Men oftast är jag glad ändå och blir det nog snart igen. Det var visst en lång depperiod den här gången, men man måste ju få ha sådana ibland också i det här kriget om ett liv.

Jag blir starkare bredvid alla er andra som också kämpar och förstår det här.
Det är värt guld!  

Hej! Beklagar med er som har det tufft just nu... :(

Sen undrar jag vad det finns för intresse för er som, liksom jag, varit i denna tråd länge men tillslut fått plus att starta en egen gravidtråd? Typ "Vi som haft svårt att få plus men nu är gravida". Där vi såklart hoppas att en efter en här inne kan ansluta. Känns inte riktigt schysst att snacka graviditet här inne tycker jag. Vet själv hur jobbigt sånt kan vara när man själv just fått mens eller så. Samtidigt känns det trist att tappa bort de man lärt känna här inne... Vad säger ni?

Det där är en jättebra idé! Målet är ju att vi alla ska hamna i den tråden så småningom. Och ni kan behöva ett positivt laddat ställe, istället för att lyssna på vårat gnäll och vår hopplöshet hela tiden. Ni är ju i ett väldigt speciellt och underbart stadium och det måste ni verkligen få njuta av. Jag har svårt att tro att någon här inne tar illa upp när ni berättar om era graviditeter, för vi vill ju också vara med och gotta oss! :) Men för ER skull är en ny tråd en väldigt bra idé.

Jag kommer snart över till den också Adnil! :)
Jag har bestämt mig för att jag minsann ska bli gravid innan 2012 är slut i alla fall. Det lär ju inte vara för mycket begärt, efter 19 månaders kämpande?!

Kram på dig!

Jag hänger på om en tråd startas...

Vad gullig du är Nellin! :) Ja min förhoppning är ju att vi alla förr eller senare ska kunna återförenas i den tråden. Startar en när jag sitter vid dator nästa gång så får vi se hur många som hittar dit.