Insemination våren 2012?

Puffar lite här :)

Kul! :)
Vi går på Universitetssjukhuset här i Örebro.
Går ni på privat klinik?

Vi får nog dock vänta till februari då jag har några kilon att gå ner innan vi vill sätta igång.
Trodde jag skulle kunna vara redo nu i jan, men jag får ha tålamod :)

Lycka till, till er också! :)

Sunsed: Alltså, vi kan inte direkt säga att vi försökt alls, då min man vetat sen han var 18 och gjorde undersökningar till följd av cacnern, att han var infertil. Det var bland det första han berättade för mig då vi började träffas :) visste med andra ord redan då att enda sättet för oss skulle vara donation el adoption. Men nu är det ganska precis ett år sedan vi skickade in hälsodeklarationerna till sjukhuset och resan startade :) Tiden går så fort! Var så ivrig i början men nu är man så van vid att varje steg tar sån tid (om msn inte gör som ni och går privat) så nu är man lugnare..

Du ska se att du lyckas tillslut! Vi har ännu inte gjort något försök och jag är rätt pessimistisk (eller realistisk som låter lite bättre ;)) och tror inte det kommer ta sig på första fösöket. Procentchansen är ju ändå rätt liten!
Så kämpa på och låt oss veta hur det gick!
Stort lycka till!

Nu har jag precis mailat fert.enheten.
Har ju gått omkring och varit olycklig då min vikt går emot mig och jag ser inget ljus trots att jag kämpar.
Skrev som jag kände och frågade var deras absolut slutgiltiga gräns ligger på, och hon skrev tillbaka att det inte är någon fara då min vikt inte ligger precis över bmi 30, att vi kan försöka om vi vill :)
Så nu ska vi höra av oss min första mensdag (om ungefär en vecka!) för en tid för ul :)
Känner mig jätteglad!

Verkligen! :) Känns verkligen som en lättnad :)
Nu måste jag bara försöka förbereda mig..
Hur förbereder man sig? Haha, någon som har några tips?
Eller är det bäst att bara leva som vanligt och ta det som det kommer?

Jajjemen! Folsyra knaprar jag i mig, tänkte även testa bidrottninggelé.
Har haft det i tankarna förr men glömt bort och nu fick jag tipset igen i en annan tråd så det kan väl inte va nån nackdel tänker jag. Enkla medel också :)
Så får vi se om de ger effekt! :)

Hur går det för dig med allt?

Känns lite bekant med som det varit för oss hittills.. Nu har vi i alla fall bestämt oss för att sluta analysera, planera och tänka för mycket för man kommer aldrig fram till något slutgiltigt ändå!
Nu kör vi liksom.. Precis som man hade gjort om man hade försökt på "naturlig" väg.
Blir lätt att man tänker för mycket när man måste ta ett konkret beslut och traska iväg och göra det.
Lätt att man skjuter på det..

Vi har inte heller gjort något försök ännu, så vi får väl se om det tar sig på första.
Men jag förväntar mig som sagt inte alltför mycket :)

Vad härligt peppad du verkar vara!
Jag går med så blandade känslor känner jag, vi har inte försökt ännu = inga besvikelser.
I och med att vi gör en insemination riskerar man ju även att sätta igång oroskänslor om det inte tar sig.
I vårt fall är det ju inte mig det är "fel" på.. Enligt hur allt ser ut så fungerar ju allt som det ska och jag ska inte ha några svårigheter att bli gravid (Har varit gravid en gång i yngre dagar och fick under omständigheterna göra abort utan komplikationer)
Men om det inte tar sig så kommer jag börja noja över att det är krångel i maskineriet även för mig och herregud då kommer man ju bli knäpp!
Ja ni märker ju hur jag svävar iväg i det vildaste helt i onödan men hur kan man låta bli?

Fick min mens i lördags så imorn, måndag, ringer jag och bokar tid för VUL.
Ska man börja testa för ÄL innan VUL:et (har för mig man får en tid dag 12 om ja inte minns fel? Om man har stabil cykel) eller hur har ni gjort?
Vill ju inte missa ÄL! Men kanske onödigt att vara för ivrig?
Hur ofta testade ni? Och när började ni testa?
Räcker det med två ggr per dag? Eller ska man testa mitt på dagen också?
Många frågor, då det inte står så utförligt på pappret vi fick med info..

Spännande detta!

Nu har ja fått tid för VUL på måndag, det är dag 10 så jag behöver inte testa innan dess.
Så spännande! Då blir det insemination nästa vecka och det känns heeelt overkligt!
Tyvärr har jag ju som sagt börjat bli hoppfull.. Jag som varit så cool innan!
Tror jag måste ta och intala mig själv och förbereda mig på hur jag ska reagera om det inte tar sig, för att underlätta och inte skapa onödig panik..
Hur vanligt är det egentligen att det tar sig på första försöket? Inte jättevanligt väl?

Vi går på universitetssjukhuset i Örebro.
De är verkligen toppenbra här! Så himla hjälpsamma och fina.
Det är ingen kö till donatorer här, vilket är väldigt skönt.
Ett år har redan seglat förbi i bara ren process, trots att det inte är kö.
Allt tar ju sån tid!

Jag har också funderat på det där med IVF, som tur är lät vår läkare som att han var lite inne på samma spår.
Ingen idé att nöta med inseminationer i hundra år. Får jag bestämma gör jag inte mer än två inseminationsförsök innan jag vill gå till IVF, även om det är en större process, jag vet. Men ja..
Pressen och stressen är också jobbig.

Skönt ändå att komma igång nu tycker jag, Än behöver man ju inte vara stressad av sommaruppehåll osv :)

Det låter väl bra att ta Danmark paralellt med Sverige?
Jag hör att du är lika skeptisk som mig till att inseminationer ska lyckas, haha!
Eftersom du redan planerar flera försök..
Men det är nog bra att vara realistisk och bli överraskad åt andra hållet istället :)

Kram!

Vad konstigt det verkar!
Knepigt minst sagt, hur har det varit tidigare månader, eller är det första gången du testar med ÄL stickor?

Jag var på VUL idag och hade en äggblåsa på 13mm och slemhinnan såg fin ut.
Så nu är det bara för mig att testa!
Med min vanliga "tur" så får jag väl utslag lagom till helgen, så att vi missar denna månad.
Skulle vara så typiskt!
Jag som varit så laddad för detta.. Men vi håller tummarna!

Hör med din gynklinik och hör vad de har för teorier om detta med utebliven LH stegring.

Lycka till och kram!