Memphis skrev 2012-02-15 06:07:00 följande:
Nu har ja fått tid för VUL på måndag, det är dag 10 så jag behöver inte testa innan dess.
Så spännande! Då blir det insemination nästa vecka och det känns heeelt overkligt!
Tyvärr har jag ju som sagt börjat bli hoppfull.. Jag som varit så cool innan!
Tror jag måste ta och intala mig själv och förbereda mig på hur jag ska reagera om det inte tar sig, för att underlätta och inte skapa onödig panik..
Hur vanligt är det egentligen att det tar sig på första försöket? Inte jättevanligt väl?
Vi går på universitetssjukhuset i Örebro.
De är verkligen toppenbra här! Så himla hjälpsamma och fina.
Det är ingen kö till donatorer här, vilket är väldigt skönt.
Ett år har redan seglat förbi i bara ren process, trots att det inte är kö.
Allt tar ju sån tid!
Jag har också funderat på det där med IVF, som tur är lät vår läkare som att han var lite inne på samma spår.
Ingen idé att nöta med inseminationer i hundra år. Får jag bestämma gör jag inte mer än två inseminationsförsök innan jag vill gå till IVF, även om det är en större process, jag vet. Men ja..
Pressen och stressen är också jobbig.
Skönt ändå att komma igång nu tycker jag, Än behöver man ju inte vara stressad av sommaruppehåll osv :)
Det låter väl bra att ta Danmark paralellt med Sverige?
Jag hör att du är lika skeptisk som mig till att inseminationer ska lyckas, haha!
Eftersom du redan planerar flera försök..
Men det är nog bra att vara realistisk och bli överraskad åt andra hållet istället :)
Kram!
nämen wiii va spännande! hihihi å va kul en t att hålla tummarna för!!!!
brukar "bara" missunna folk ja känner å ogillar av personliga anledningar, att bli gravida hehe. hemskt av mig lr hur..tycker du gör helt rätt i å se fram emot inseminationen i nästa vecka! känner dock igen känslan att vilja förbereda sig på att d inte går bra för ja e likadan, därför ja räknar m mer än 1 försök i maj/juni när vi gör våran i DK, å andra sidan vet ja så himla väl att den "tänkta" reaktionen inte gör att ja blir mindre lessen om d inte tar sig på första försöket å därför e d rätt onödigt att ta ut besvikelsen i förskott. men tänka å göra e ju helt skilda grejer hehe. egentligen ska man väl va så cool som möjligt å inte ha förhoppningar åt nåt håll, positivt som negativt men d känns lika "lätt" d.. ja vet att ja låter skeptisk t att d tar sig på första försöket, men självklart e min innersta dröm å längtan att ja ska bevisa mig sj fel..
förstår att d känns skönt å komma igång, ja längtar massor efter att månaderna ska gå så ja får koll på min ÄL å kan avgöra om d blir i maj lr juni vi gör försöket. m tanke på att kliniken har helt stängt andra å tredje veckan i juli + tidsbokningar i första å sista har ja sagt t killen att ja ev gör ett försök i maj å då e d upp t honom att komma hem fr jobbet om han kan lr ej..ja prioriterar bebis framför hans jobb, ja vet å d e säkert dumt på sitt sätt, men ja e så sjukt less på att vänta på att börja. hade ja vetat att reproduktionsmedicin skulle skjuta fram starten t efter sommarn, typ i höst/vinter så hade ja "insisterat" på att vi skulle försökt i DK förra sommarn lr hösten. men men, lätt å va efterklok.