47 år?

Hur ska hon kunna veta det? Kan du säga hur du är/har det om 15 år?

Vad menar du med "ganska tidigt i livet"? Vilken ålder är enligt dig ok att förlora sina föräldrar?

Ålder är endast EN aspekt bland många när det gäller att skaffa barn, frågan är om den är den viktigaste? Och "elakt" skriver du om att skaffa barn när man är "äldre", men vad är det om du skaffar barn som ensamstående (kanske något barn kan fara illa av?), du separerar från din partner så barnen måste bo växelvis hos er båda (kanske bidrar till att barnen mår dåligt), du jobbar så mycket att du inte orkar engagera dig i barnen eller du är helt enkelt ingen bra förälder - trots att du bara var 27 när skaffade barn..? Är det elakt att skaffa barn om man är arbetslös t ex? Eller om du är handikappad?

Vad jag vill ha sagt? Jo, att det hela tiden finns dåliga saker som kan drabba barn och vem och vad avgör vilket som är värst? Är alltså en bra uppväxt med äldre föräldrar sämre än en dålig uppväxt med yngre föräldrar?

Det låter verkligen inte snyggt att du "föraktar" andras val. Vad ger dig rätten att sätta dig till doms? Du verkar ha en sträng livssyn och jag antar att du inte har särskilt mycket livserfarenhet  - ännu.

Och du, var snäll och kalla inte mitt resonemang "svart/vitt" när det är du som pratar i svart/vita termer (d v s att du ställer åldern mot en lång rad aspekter som rör bra föräldraskap och menar att det är avgörande för barnalstring eller ej). Det jag skrev var just för att illustrera att man inte kan se saken i antingen det ena eller andra, men det lyckades du tydligen missa helt.

Jag anser att det är långt mycket olämpligare att omogna, rigida och trångsynta människor skaffar barn än att någon som är "äldre" gör det. Faktiskt är det inte ovanligt att yngre p g a mindre livserfarenhet är mer rigida än äldre.

"Risken att dö ifrån barnet"...
Joo, men vem ska man räkna till kategorin "barn"? En 47-åring har väl - statistiskt sett - goda chanser att bli åtminstone 75 och då är "barnet" 28...

Om vi bortser från statistik så finns det människor som går bort mycket tidigare, t ex vid 35, 42 o 45...
Finns ju inga garantier när det gäller livslängden - om man säger så. Är man "bara" 47 och frisk anser inte jag att man ska behöva gå omkring och tänka "Jag KOMMER att dö ifrån barnet" (det kommer väl i och för sig personen ifråga att göra, men frågan är när) då sannolikheten inte är så överhängande att detta ska ske när barnet verkligen är ett barn (i ålder räknat).

Och angående Storkkliniken, står det verkligen "att det är oerhört små chanser för en kvinna över 45 att föda ett friskt barn"? Står det inte att det är oerhört små chanser för en kvinna över 45 att bli gravid?

Nej, det är bara att tacka och ta emot. Jag önskar dig en bra graviditet, förlossning och föräldraskap!

Det gjorde hon rätt i, men var det någon som gnällde i hennes omgivning?