Anonym (aha) skrev 2012-04-03 02:40:25 följande:
Kan du slappna av om vi säger att du inte flyr din verklighet utan att du förändrar den? Känns det mindre skrämmande och stigmatiserat då?
Varför frågar du och ger svar i samma mening? Du gör det mycket svårt att dela, men det kanske är så du vill ha det?
Jag ska ge dig ett svar och en reflektion över mina tankar ändå.
Jag har flytt så länge jag kan minnas. Idag så kämpar jag för att vara här. Jag vill uppleva det största ruset av allt, att känna livet på riktigt.
Vid ett par få tillfällen så har jag känt mig hög på livet, det är de tillfällena som gör att jag hänger kvar idag. När man får uppleva den känslan man hade som barn, av fjärillar i magen, kärlek och en total sinnesfrid. Då är jag här, på riktigt. Men, jag är även här när ångesten biter så jävla hårt att det känns som om inälvorna ska pressas ur varenda hålighet i kroppen och när det känns som om nerverna ligger utanpå kroppen. När man vill spy ut sig själv i ett svart hål för att aldrig komma tillbaks, då är jag här, i min verklighet.
Verklighetsflykt för mig behöver inte vara något negativt. För den som har ont så kan det vara ett alternativ. Men för mig som enbart borde gå på Metamina och ett eller ett annat ångestdämpande så är det inte ett alternativ då det klipper bort den enda möjligheten jag har till att leva med mig själv, i mig själv. För även om jag är en alldeles ypperlig människa när jag stoppar i mig "normaliserande" mediciner så försvinner möjligheten för mig att kunna utöva det enda jag är bra på, skapandet. Det lyfter dessutom fram sidor hos mig själv som jag känner mindre för. Min Asperger tar dessutom över och det är icke önskvärt.
Innan jag introducerades till droger så mådde jag bra, väldigt bra och med droger så blev jag bättre, mer ordnad och mindre ångest. Tyvärr så lyckades jag aldrig hålla någon balans i det hela och det urartade i rena knark frossan, vilket sedmera är det enda jag ångrar. Den delen i mitt missbruk behöver verkligen ingen uppleva.
Nej, jag håller fast vid vad jag sagt hela tiden. Låt folk som lever i okunskap om droger göra det och låt dem som behöver dem nyttja dess egenskaper efter bästa förmåga.
Jag hoppas att ni har den goda smaken att vara schyssta kring det faktum att jag är ett bokstavsbarn:)
Du kan sluta diskutera sådär fult. Ingenstans har jag visat upp något genuint tecken på vare sig upprördhet eller rädsla.
Frågor följer med ett frågetecken, jag bjöd på en slutsats utifrån infromationen jag har fått. En slutsats som verkar räcka ganska långt därtill. Förstår mycket väl att du förknippar berusning starkt med flykt med din bakgrund.
Det smärtar mig att läsa om medicinska dilemman där man får välja bort en viktig del utav sin personlighet och sitt liv för att bara mäkta med i allmänhet. Jag har inte samma erfarenheter när det kommer till droger, har dock haft min beskärda del av ångest samt bokstavssyndrom och kan sätta mig in i att förlora tillgången till sin kreativitet. Får hoppas att tiden läker såren för dig och det enda råd jag kan ge handlar om att inte förlita sig för mycket på medicinerna du har, utan att utmana dig själv emellanåt och försöka övervinna problemen så gott och långt det går. Vi har en otrolig förmåga att kunna anpassa oss till nya situationer och kunna växa med problem tills ens funktion antingen övervinner eller anpassar sig efter dem - även om det inte alltid räcker fullt ut.
På cirka 12 år så hela kroppen fått en helt ny generation av celler och vi utvecklas samt genomgår evolution i en ständig process genom livet. Att helt och hållet förlita sig på mediciner gör att den här utvecklingen och evolutionsprocessen inte har någon anledning till att gå åt önskat håll självmant. Ta gärna pauser vid lämpliga tillfällen, då du kan uttrycka din helt nyktra person och där du har utrymme och tiden för att hantera även de svåraste delarna i dig.
Sprang du på exempelvis LSD eller hallucinogena svampar under dina vildare dagar och hur reagerade du i sådant fall på den typen av droger?
Allmänhetens okunskap kring droger skapar tyvärr ett lidande för onödigt många. Sedan behöver man självklart inte inta droger för att skaffa sig kunskap som, relaterat till ämnet och i allmänhet, förenklar livssituationen för andra.
