Det är mycket att tänka på när man sitter med en ny bebis i famnen, och bland det som står längst ner på önskelistan är förmodligen att ta tag i familjens ekonomi. Men att diskutera sin ekonomi är den bästa garantin för att relationen ska hålla när barnen kommer, menar Ylva Yngveson, chef för Swedbanks Institut för Privatekonomi.
– När barnen kommer händer två saker med familjeekonomin. För det första blir kostnaderna betydligt högre. Dels är det utgifter som är direkt kopplade till bebisen som till exempel blöjor, kläder och bilbarnstol, dels är det många som skaffar större bostad och bil, och det ökar också utgifterna, säger hon.
Det andra som händer är att familjens inkomster minskar under bebisens första år när en av föräldrarna har föräldrapenning istället för lön, men också senare.
– Små barn blir ofta sjuka, och då ska man hem och vabba. Och när barnen blir friska blir ofta föräldern sjuk och får vara hemma med sjuklön istället, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Kontentan är att de allra flesta familjer får mindre pengar över när barnen kommer, och frågan är hur man ska hantera det.
– Varje familj måste göra sina egna prioriteringar, säger Gunilla Nyström.
– Det handlar om att prata igenom vad just vi i vår familj tycker är viktigast. Är det viktigast för oss att ha ett bra boende, då får vi kanske strunta i långa utlandssemestrar de närmaste åren. Huvudsaken är att man är överens om vad pengarna ska gå till.
Större ansvar
Men det är inte bara det ekonomiska svängrummet som ändras när barnen kommer, även det ekonomiska ansvaret förändras. Och även det måste diskuteras, säger Ylva Yngveson.
– Med ett litet barn i familjen kan du till exempel inte gå och träffa en kompis utan att ha kollat med den andra föräldern att han eller hon tar hand om barnet. Och det är samma sak med ekonomin. Efter att man har fått barn kan man inte bara fortsätta att spendera pengar var och en för sig, utan man måste sätta sig ner och diskutera hur pengarna ska användas så att det blir så bra som möjligt för alla familjemedlemmar.
Det är bra att diskutera vem som ska stå för vilka utgifter och hur stor del av de gemensamma kostnaderna var och en ska betala. Själv rekommenderar hon att man för kassabok under en tid för att se vart pengarna tar vägen, egentligen.
Orättvist när en får mer
Men hur ska man då lägga upp den gemensamma ekonomin – delat, gemensamt eller något mitt emellan? Enligt Gunilla Nyström finns det inget som är rätt eller fel, men det finns saker att fundera på innan man bestämmer sig.
– Rent juridiskt har gifta par och sambor olika rättigheter, och det måste man vara medveten om, för annars kan det skapa problem.
Till exempel är det fortfarande vanligt att kvinnan står för familjens löpande konsumtion som mat och kläder, medan mannen betalar dyrare saker som till exempel bilen. Det många inte tänker på är att i ett samboförhållande är de sakerna hans om paret separerar.
– Sambor måste helt enkelt tänka mer på hur de fördelar sina kostnader för att det säkert ska bli rättvist på sikt.
En annan faktor att ta hänsyn till är om någon av föräldrarna jobbar deltid och därmed har mindre inkomster.
– Den föräldern möjliggör för den andra att tjäna mer pengar, och då tycker jag att den som jobbar mer ska kompensera den som jobbar deltid ekonomiskt, konstaterar Gunilla Nyström.
– Det kan vara ett sparkonto i eget namn, eller kanske ett pensionssparande eftersom pensionen kan minska med flera tusen kronor i månaden om man jobbar deltid några år när barnen är små.
Men vad som är rättvist och inte är ändå till slut en fråga som varje familj måste diskutera internt.
– Ett exempel är en fråga jag fick i en chatt där en kvinna berättade att de delade lika på räkningarna och sedan hade han 15 000 kronor över och hon några hundralappar. Hon undrade om det verkligen var rättvist. Och det känns orimligt i min värld, men hur en rättvis fördelning ser ut, det skiljer sig från familj till familj.
4 sätt att dela på pengarna
Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, tar upp för- och nackdelar med olika sätt att dela på familjens inkomster.
1. Ni lägger ihop alla gemensamma utgifter och betalar hälften var:
– Det här kan fungera om båda har ungefär samma inkomst. Men om en jobbar deltid för att ta hand om barnen tycker inte jag att det är rättvist att den personen ska betala lika mycket som den som tjänar mer.
2. Ni lägger ihop alla gemensamma utgifter och betalar sedan proportionerligt efter hur mycket ni tjänar:
– Det här betyder fortfarande att den som tjänar mest har mer egna pengar, och har man gemensamt bestämt att en ska jobba deltid för familjens skull tycker jag inte att en ska drabbas ekonomiskt.
3. Ni betalar alla gemensamma utgifter och delar sedan pengarna som är över lika:
– Fördelen är att båda hela tiden har lika mycket pengar att röra sig med, oavsett vem som har högst inkomst eller jobbar mest.
4. Ni har alla pengar helt gemensamt:
– Det här är okej så länge man är gifta och står gemensamt på lånen, men är man sambo måste man vara väldigt noga med att se efter vems pengar som går till löpande utgifter och vem som står för sparande, bil och sommarstuga. För om förhållandet spricker är det den som betalat som äger det.
Publicerad i Vi Föräldrar nr 7, 2011.
