Varför döpte ni era barn?

Vi döpte våra barn, eftersom vi är suckers för traditioner och gillar det högtidliga i kyrkan, även om vi inte direkt tycker att Bibeln är något vidare lämplig som rättesnöre...

Vi har varken döpt eller namngivit vår tjej, som är 14 månader i dag. Dop har vi valt bort, eftersom vi inte är religiösa och därmed heller inte ser någon mening med att ha ett kristet dop, vars syfte är att välkomna barnet just in i kristendomen. Jag hade tänkt att vi skulle hålla en namngivning för henne istället, men så gick sambon och fick nytt jobb (oplanerat) och vi flyttade 30 mil. Flytten innebar stora utgifter för oss, med trippelhyror och i samma veva fick vi en plåtskada på bilen som behövde lagas och lillan växte ur babyskyddet och behövde en ny stol. Det långa avståndet till familj och vänner har också spelat in, man åker inte hit och hem igen samma dag, eftersom en resa hit tar 4-5 timmar med bil. Vi har inte plats för alla och kan inte kräva att de tar in på hotell för att vi ska kunna ha fest. Nu är dottern så stor dessutom, att det inte känns som någon större idé att ordna med någon namngivning. Sitt namn har hon ju redan! 

Av flera anledningar.

* Traditioner

* Vi är båda med i svenska kyrkan och döpta

* Jag är uppvuxen med att gå i kyrkan på söndagar etc. (mor är katolik)

* Det var viktigt för båda svärmor och min mamma att han skulle döpas

* För oss var det inte så viktigt, men det var ett trevligt dop som vi inte ångrar  
 

          

min dotter är inte döpt eller namngiven =) vi skickade bara in papper !

vi har köpt ett minne när hon föddes från oss, det räcker=) samt att jag och min man har gått ur svenska kyrkan ! vi gifte oss borgligt utomhus på sommaren , jag tycker det känns..personligt ist för att en präst ska stå och skvätta vatten på mitt barns huvud

vi är ingenting för traditioner, och varken jag eller sambon är med i svenska kyrkan, så vi kanske ordnar något fint hemma istället, eller så blir det ingenting speciellt alls :) vi får se hur vi gör !

Vi döpte dottern av tradition men också för att jag och sambon kände en sorts tacksamhet mot kyrkan som institution. Vi var nära på att förlora henne när hon var spädbarn men hon överlevde mot alla odds. Och i den svåra stunden kände vi båda att vi hade tagit kyrkan till hjälp om det värsta hänt. Därför kändes det på något sätt självklart att döpa henne. Hon var ett när hon döptes och det var väldans fint.

Vi är döpta och konfirmerade båda två och gillar kyrkan så för oss var det inte så svårt val :) Hade jag vart i er situation hade jag valt namngivelse! Man kan göra det väldigt högtidligt och fint om man bara planerar tror jag. Se till att läsa upp namnet/namnen och kanske berätta varför ni valt dem, varför de är speciella för er. Vill ert barn vara kristen kan det ju välja det senare i livet, som din sambo. Lycka till!

Jag undrar om folk vet vad det innebär att inte vara med i svenska kyrkan. Om man dör har man inte rätt till begravningsgudstjänst i kyrkan tex.

de flesta som går ur svenska kyrkan läser nog på innan man gör det.

det får man visst =) MEN ...det kostar en del !! fast å andraa sidan ....om jag är död lär jag inte bry mig utan kan lika gärna ha det på begravningsbyrån !och alla har rätt att begravas men sen om det blir genom kyrkan eller ej ...