Är så vansinnigt svartsjuk på min ex nya

Har du ingen stolthet kvinna?
Det bästa du kan göra just nu är släppa din svartsjuka, då kanske du kan vinna lite respekt fr dom. Ha lite self respect för guds skull! För ditt välmående och andras!
Man kan inte bara dra när det är lite jobbigt sen ångra sig. Aj aj aj

Men... av det som du skriver så är du ju svartsjuk och missunsam... så han har ju rätt.

Det är dags för dig nu att inse att han aldrig mer kommer hålla dig i sina armar och att han numera vaknar upp brevid en annan kvinna som han ger sin omtanke och sin kärlek och att det aldrig mer kommer bli han och du.

Det är bra att du vill gå i terapi för nu är det skärpning som gäller för din del!

TS, det är inte speciellt konstigt att ditt ex inte vill välkomna dig i sitt hem eller jobba på sin 'relation' med dig.

När han träffade sin nya så ringde du medvetet och lurade hem honom till dig för att försöka få tillbaka honom.
Han tröstade dig när du behövde men förklarade att det inte skulle kunna bli ni igen.

Du lyckades senare övertala honom att gå i familjeterapi, först för barnens skull, och sedan kröp det fram att det var för att Du och Han skulle få en bättre relation oavsett barnen.
Han förklarade att det inte var intressant och föreslog att han OCH hans nya deltog i samtal men det vägrade du tvärt för att du inte tyckte att hon hade någon plats i "ert förhållande". Varpå han tydligt förklarade att ni inte har något förhållande och det därför inte finns något att bygga på.

Du klagar fortfarande, trots terapi och ett flertal år och en egen ny partner - på att du inte har nyckel till "hans" (men egentligen DERAS) hem, att han inte vill träffas och leka 'lyckliga familjen' med bara dig och barnen, att han inte vill spendera mer tid med Dig, att du inte får komma och gå som du vill i Deras hem när ditt ex har barnen och skyller alla förändringar på henne.

Kan det inte vara så att du sårade honom när du gjorde slut?
Att han när han fann någon annan insåg att det var henne han ville vara med och att han aldrig skulle kunna gå tillbaka till dig.
Att han efter ett flertal fula försök från din sida att nästla dig in i hans liv har tröttnat och Själv har blivit så pass trött på, frustrerad över och irriterad över dina försök att HAN inte vill ha någon kontakt med dig utöver det ni måste ha för barnens skull.

De enda gånger ni som föräldrar är viktiga för barnen är om ni i egenskap av vårdnadshavare ska ta ett beslut som kräver bådas underskrift. Ni bör komma överens tillräckligt väl för att inte bråka, för att kunna informera varandra om sådant som händer under era veckor osv.
Barn kräver inte att ha föräldrar som är lyckliga tillsammans - de behöver bara ha föräldrar som inte bråkar oavsett om de är samboende, gifta, skilda, separerade eller särbos. Så länge du och exet inte öppet bråkar inför dem eller snackar skit om varandra så är allt bra för deras del.

Hej TS.

Jag förstår vad du genomlider just nu och det känns för hemskt när man upptäcker att man släppt en person och sen ångra. Att du insåg ditt misstag när han träffade den nya och ej dessförinnan är klassiskt. Det enda du kan göra nu är att kämpa med att gå vidare och släppa tanken på en återförening. Försök träffa andra, dejta, må bra, fokusera dina tankar på saker som inte har med honom att göra, sånt du mår bra av. Det kommer göra ont men om du inte tar dig ur din svartsjuka och går vidare sätter du ditt liv på paus och det är framförallt du själv som du skadar men även dina barn far illa. Du glöms inte bort av varken ditt ex eller dina barn och du kommer alltid vara den självklara mamma till dina barn, men det bästa du kan göra är att gå vidare med ditt liv, träffa en ny fin man och var en bra förebild och en klok, kärleksfull mamma till dina barn då kommer du säkerligen inte heller längre känna dig avvisad av ditt ex och förhoppningsvis kan ni hitta en bra nivå vad gäller kontakt och kanske till och med vara goda vänner i framtiden, för barnens skull.

Lycka till!

Du skulle mycket väl kunna vara min mans ex.
När jag läser din text och dina svar undrar jag om det inte är du?

Men hur som.verkar du må väldigt dåligt och det är inte kul.
Att du behöver hjälp har du nog förstått, inte minst för din egen skull.
Att barnen älskar bonusmamman ska du vara mycket glad över, tänk vilket stöd hon är för dom.

Det måste kännas hemskt att ens familj splittrats och barnen ska leva på två olika platser, men som du säger så verkar barnen klara det bra.
Jag förstår ditt ex fru att hon inte vill att du ska ha nyckel till dom, jag förstår ditt ex frustration mot dig. du har ju verkligen inte förstått att det är slut.
När du förstår och börjar agera därefter tror jag att både ditt ex och hans fru kommer acceptera dig på ett helt annat sätt.

Det var du som lämnade ditt ex, det var du som valde detta.

Försök vara glad att barnen har en trygg fungerande familj nu när du har det jobbigt.

Du, jag kan lova dig att jag ALDRIG NEVER EVER skulle gå med på att min mans ex hade nyckel till VÅRT hem. Varför i hela helvetet skulle hon ha det liksom?? Varför anser du att du har rätt att komma och gå som du vill i deras hem?? Att skylla på att barnen behöver mer kläder och leksaker är ju bara löjligt, de klarar sig nog utan de där extra grejerna några timmar innan ditt ex kommer hem. Om det är någon som borde jobba på empati, så är det du tycker jag, för du verkar ju inte fatta att ditt ex nya fru faktiskt är en människa med känslor hon också, och jag tycker inte det är det minsta konstigt att hon inte vill ha sin mans ex rännande hos sig i tid och otid. Varför skulle han bemöta barnen hårt menar du ? De bor ju med honom och hans fru vv, du däremot har ingen som helst rättighet att komma till deras hem så fort det passar dig och du har heller ingen rättighet att tjata om terapi tillsammans med honom heller. Det som behövs är att du taggar ner rejält och inser att han inte är din man längre, utan ditt ex och att han gått vidare med sitt liv utan dig och vill fortsätta ha det så. SKaffa ett liv själv istället för att hänga upp dig på en massa grejer som du inte har minsta rätt till.

Varför är det så oerhört viktigt för dig att ni ska träffas? Ni är ingen familj längre, det är du och barnen som är en familj och ditt ex, hans fru och barnen är en familj. Bara att gilla läget och gå vidare med livet. Jag skulle bli skogstokig om min mans ex krävde att de skulle träffas tillsammans med barnen. Det finns ingen som helst anledning till det faktiskt, vad du än tycker om det.

Men herregud, VILL du inte fatta eller ?? Bara för att en del fixar att ha det så, så betyder inte det nödvändigtvis att ALLA klarar det eller ens vill ha det så. Tydligen så vill varken ditt ex eller hans fru att ni ska fira barnen gemensamt och då är det bara för dig att acceptera det. Försök få in i skallen någon gång att du inte har ett piss att säga till om i deras familj. Om du taggar ner rejält och låter dem vara i fred med sitt liv och inte hela tiden pockar på uppmärksamhet hela tiden och inte heller kommer med en massa löjliga krav om att du och exet ska träffas med era barn t ex, eller ältar att du inte längre har nyckel till deras hem, så kanske de så småningom kan tänka sig att ni kan fira gemensamt. Men det hänger helt och hållet på dig och ditt uppförande gentemot dem. SEn måste jag ju få fråga, om du och din särbo flyttar ihop, kommer hans ex då att  få egen nyckel till ert hem så hon kan komma och gå som hon vill?

Och vad skulle vitsen med det vara då? Ibland undrar jag varför folk skiljer sig från första början, när de ändå håller på och fjantar runt med varann som om de vore ett par fortfarande. Har någon av dem eller båda dessutom nya partners är det dessutom totalt respektlöst mot dem anser jag. Om jag kom på min man med att hålla handen på sitt ex skulle jag bli galen på dem. Som tur är, så är deras barn mer eller mindre vuxna nu, och de har i stort sett ingen kontakt alls längre, tack o lov. Mannen och exet alltså. FInns ju ingen som helst anledning till det heller.

Mirre67. Du glömmer att om två människor har barn tillsammans är det naturligt att vilja träffas med tillsammans med sina gemensamma barn. Att du som den nya inte kan acceptera detta är inte bara egoistiskt men även patetiskt. Biofamiljen hade säkert ett utmärkt upplägg gällande umgänge innan du kom in i bilden, så varför ska du som kommer utifrån förstöra detta? Tacka vet jag män som vägrar prioritera bort sina tidigare familjer, som har full respekt för sina barns mammor och kan träffa sin ex tillsammans med barnen när de känner för det och inte låter sig styras av nya kvinnor som dyker upp och vill styra och ställa. Mammorna kommer alltid finnas kvar i både barnens liv och i exets liv. Det är bara gilla läget eller skaffa en egen familj!.