Nyfiken på detta med anknytning.. Hur tänker ni?

För det lilla barnet, bebisen, tror jag att fysisk närhet är det allra viktigaste. Amning om möjligt tills barnet själv vill sluta, samsovning och att bära och vara nära. Tror även att lungt, glatt småprat och sång förstärker bandet. Och såklart att vara väldigt lyhörd för barnets alla signaler och snabbt tillgodose behoven.

När barnet blir lite större, 1-3 år tror jag fortfarande att fysisk närhet är viktigt. Om möjligt fortsatt amning och samsovning. Även mycket närhet under dagen med att bära lite, sitta i knäet, kramar, gos osv. Sen tror jag här att kommunikationen genom ord börjar bli allt viktigare. Att man är noga med att prata tydligt och på barnets "nivå" och lyssnar på barnet och ger det möjlighet att uttrycka sig. Att ta stor del av barnets lek tror jag hjälper att knyta an. Att vara lyhörd för barnets alla signaler och snabbt tillgodose behoven är också fortfarande viktigt!
Förskola tycker jag man ska vänta med fram tills 2 årsåldern om det går (och beroende på hur barnet ligger i utvecklingen förstås) och helst inte allt för långa dagar. Fem, sex timmar för ett litet barn är lång tid.

Barn i 4-6 års ålder börjar bli mer självständiga men fysisk närhet anser jag fortfarande vara viktigt! Samsovning om möjligt. Mycket kramar och gos. Men nu börjar vikten av en fungerande kommunikation bli allt större. Att barnet får komma till tals och få uttrycka sina tankar och känslor och känna sig hört och sett. Att hen känner att man lyssnar och förstår. Att prata med varandra gör att man kommer närmre. Att delta i barnets lek, att busa och skoja och att rita, sjunga, dansa osv tillsammans förstärker banden. Att spendera så mycket tid tillsammans som möjligt helt enkelt.