Hur länge kan man ha en älskare/älskarinna?

Jag förvånas över dessa damer (och män) som inte nöjer sig med mer än att vara en man (eller kvinnas) andrahandsval. Har man idag 2021 verkligen inte mer värdighet än så? Ser man ner på sig själv så mycket att man inte är värd en partner som faktiskt vill visa en för världen? 

Jag har försökt bryta mig loss och tänkt att jag skall gå på dejt med någon. Han har ju en fru så det är inte fel resonerar jag. Har pratat med några killar över nätet och sedan träffats och direkt tänkt "nej tack". Har inte blivit något. Är inte intresserad av någon utan längtar bara efter honom hela tiden.

Att skaffa barn med någon annan känns avlägset. Han är väl trots att han är gift mannen i mitt liv. Hade en pojkvän innan honom som jag var med, men som dumpade mig efter att vi hade haft sex ett par gånger. Sedan träffade jag honom och det har vart han och oss sedan dess. Minus några gånger när jag sagt att det är nog nu jag pallar inte mer och lämnat.

Då ringer han eller är på dörren...spelar ingen roll hur arg och besviken jag än är på honom, är han vid dörren smälter jag. Gråter han så smälter jag. Säger han att han älskar mig, behöver mig smälter jag. Allt känns ok bara jag vet att jag får ha honom hos mig 5 minuter.

Han stannar givetvis oftast mycket längre än så men ibland har han bara haft 5 minuter. Kört alldeles olagligt fort från jobbet, parkerar tvärs över två rutor, springer ur bilen, rusar upp för alla trappor... Så kysser han mig och har sex med mig i min hall. Kommer och sedan håller om mig hårt en minut eller två och säger jag älskar dig till mig för att sedan skynda sig iväg. Just de 5 minuterna är vad som får honom att orka med livet, de bästa 5 minuterna på hans dag. 5 Minuter där han får vara sig själv med mig.  

Det handlar inte alltid om att inte ha mer värdighet. För egen del vet jag mitt värde. Att jag sedan gör valet att vara med en kvinna som är gift har inte med mitt eget värde att göra. Hon fortsätter med sin man just nu, även om det nog är av andra skäl än för att hon tycker om honom särskilt mycket.

Jag undrar samtidigt hur vissa, vars fruar är otrogna, stannar kvar i relationen. Självklart är de flesta ovetandes. Men jag är helt övertygad om att det finns många som definitivt vet om det (som mannen till den jag träffar), de som i princip vet om det men väljer att inte tro det och sen finns det även de som har sina aningar om att allt inte står rätt till.

Men man gör inte alltid rationella val. Men det innebär inte nödvändigtvis att man gör det för att man har dålig självkänsla eller inte inser sitt eget värde. Jag gör det för att jag tycker om henne, för att hon tycker om mig och jag tycker om att umgås med henne.

Jag vet att han vet. Det är ingenting jag tror. Han kanske inte vet att det pågår fortfarande, men han vet om att det pågått.

Ok så han vet alltså inte...kanske?

Blir ju nyfiken på varför hon inte skiljer sig istället...vet du varför?