Anonym (who) skrev 2012-06-11 09:05:01 följande:
Hen får mycket stimulans hemma, vi pysslar mycket och hen hjälper till vid matlagning, städning, tvätt osv.
Vi läser och tränar och hen kan mycket som många jämngamla inte kan.
Hen pratar fyra språk, kan räkna (även + och -), kan alfabetet och vi tränar på att läsa och skriva. Färger, former och dyl har hen kunnat länge.
Vi är ute mycket och leker i parker osv, så visst, hen träffar lite barn där, men de flesta är i 1-årsåldern av de som vi träffar på. Vi går på öf nån gång ibland, var oftare förr, men hen är så mycket äldre än de flesta andra där nu så det blir inte så ofta längre.
Så så sett ser jag inte alls vad ett dagis skulle kunna ge som inte jag kan. När behovet av kompisar uppstår så får jag väl aktivt leta efter folk med jämngamla i området.
Det som jag spontant tänker saknas hemma, som förskolan kan erbjuda, är att stärka barnet i samspel med andra barn!
Småbarnsgrupperna har ofta förhållandevis hög personaltäthet vilket gör att konflikter mm uppfattas mycket snabbare än i de äldre grupperna. Ju äldre barn, desto mer får de klara sig själva! Det kan nog vara bra för barnet att, under vuxenövervakning, lära sig fungera i grupp innan det blir så stort så att det förväntas klara sig själv.