Svenska tjejer - ett socialt förfall

Vill du svara på varför du valde namnet Womanizer när du säger att du är så lycklig tillsammans med EN kvinna?

Se, där kommer det igen. Ska du inte bara erkänna att du vill förhindra "konkurrens" (som du ser det) från kvinnor, och att kvinnor ska vara så osjälvständiga att de inte kan lämna dig.

Varför inte bara gå i terapi för din skräck att bli övergiven och vara överflödig, och sluta projicera dina problem på samhället i övrigt?

Intressant forum! Det första som slog mig var att ni lever ett rätt "enkelt liv" Även om hon tycks göra mycket för dig så känns det som ni har det rätt lugnt och skönt. Hos oss är det sambon som jobbar hela veckorna och jag jobbar 75% och tar hand om barn, tvätt, städ, matlagning och samtidigt ska man hinna med sig själv och mannen. Jag vet inte men jag tycker själv att både jag och mannen är rätt bra på vardagslivet!. Jag vet inte vad jag anser exakt om ert liv, det låter som en film, låter som varenda rörelse, varenda tanke är planerad, tillgjort. Var kommer bajsblöjorna in?

Fast tvärtom.jag dejtar bara utlänningar eftersom dom ver hur man uppvaktar en kvinna till skillnad från alla snåla och trista svenskar.

Har dejtat svenskar och dom är grå,trista och snåla,klär sig som en säck potäter och har ingen stil när det gäller något alls.

Utländska killar vågar vara dom män dom är,bjuder ut och ger koplimanger,är trevliga och uppmärksamma.

Aldrig mera en svensk kille

Vi valde tidigt att gifta oss eftersom vi tyckte det var självklart att dela det ekonomiska som familj.

Men givet är det lättare att ha en "låt gå"-attityd i förhållanden där skillnaderna är så små som ett par hundralappar i månaden. Om man separerar efter att ha haft en löneskillnad på några hundra så står man sig ungefär lika, om man separerar efter att ha haft löneskillnader på flera tusen så blir det uppenbart att den ena hamnar i ett sämre läge. Man kanske inte strävar efter 50/50 på pricken utan känner att 45/55 är okej. 10/90 känns däremot inte lika okej i en familj där man gemensamt fattat beslut att den som får 10 sköter all markservice. 

TS importerar kvinnor från fattiga länder för att han inte vill ha jämställda förhållanden - och anklagar oss andra för socialt förfall?

Ja, stackars våra barn som har jämlika föräldrar som båda engagerar sig lika mycket i barnens uppfostran och som båda lever självuppfyllande liv med intressanta jobb.

Ja absolut men när man har valt att leva i ett förhållande med någon så HJÄLPS man väl åt? eller??

Jag säger precis som du, jag älskar att ha det rent och fint och allt sånt men jag uppskattar att min sambo gör lika mycket som jag här hemma. Ibland tar han det lugnt och ibland jag - perfekt

Ja, ni lever så nu och ni är nöjda. Jag kan tyvärr inte tro att det är genuin och äkta kärlek som kan ta sig igenom svåra tuffa livshändelser. Men det kanske ni slipper.
Men anta att ni gifter er, att ni får barn (i alla fall barn för har ni inte barn är det enklare att bryta och försvinna från varandras liv). Att något händer, att du faktiskt inte kan arbeta och dra in pengar. För tro mig, det händer och det kan hända dig. Vad skulle då hända med er relation? Eller om det händer henne något, tänk om hennes vackra ansikte blir skadat, tänk om hon blir "ful" trots lager av smink, tänk om det får henne deprimerad så att hon inte kan sköta hemmet?
Vad händer om ni får barn, vill du då ha en liten del i dina barns liv, missa den grundläggande anknytningen och ge bort dina föräldraledighetsdagar till henne för att er typ av relation (hon hemma du på jobb) skall gå före din relation med dina framtida barn?

Och på tal om barn, hur vanligt är det inte att sexlusten, sexlivet förändras efter det, skulle ni vara ett garanterat undantag? Hon kommer inte få sköra slemhinnor, spricka från underliv till tarm eller lida av sömnbrist och helt enkelt inte orka ha sex för att hon är  från ett annat land? Eller vad skulle hända om hon får vestibulit, neurologisk sjukdom, reumatism eller det kanske bara drabbar svenska kvinnor?

Okej att ni lever och mår underbart nu.
Men eftersom  ni inte är i en jämlik relation så tror jag att ni har väldigt mycket mindre marginaler "om det händer något" och förr eller senare händer det alltid något här i livet om det så är en hjärtattack, otrohet, sjukt barn, barnlöshet, arbetslöshet, cancer, hudproblem, sjuka släktingar o.s.v.

Skulle du klara av att hon försörjer dig, skulle hon stanna hos dig om du inte kan arbeta och som mest kan laga mat och kanske städa då och då i hemmet? Det är väl inte självklart att någon relation klarar av kriser men står och faller inte relationen, kärleken med vem som lagar mat, städar och arbetar så har man säkerligen bättre förutsättningar att klara av en förändring i arbetsfördelningen om det händer något.

Men visst ni kanske lever lyckliga i alla era dagar. Kanske tycker era eventuella framtida barn att ni är sunda, bra förebilder som gör att de klarar av framtida relationer och utvecklas väl. Grattis till er i så fall.

Jaha?

Har svårt att förstå vad TS vill med den här historien? Han har hittat en kvinna som passar honom, grattis. Men vad har det med andra att göra?

Man får ju förutsätta att det här är någon form av fantasifull provokationstråd, eftersom du spelar lite dum för att driva din tes. Hela din tråd är ju ett enda pågående påhopp, och extremt intolerant mot de som inte delar din syn. Ditt försvar vid svaga punkter, som ekonomin, är inte heller logiskt sammanhängande.

Men ditt psykologiska grundtillstånd är i vilket fall som helst att du känner dig hotad av en kvinna som är fri att lämna dig, och även av att de håller på att infiltrera arbetslivet och vill bli annat än sjuksköterskor.

Det handlar som sagt var om att du inte tror på att du kan bli älskad för din egen skull, utan måste stå för ett stadigt kassaflöde för att inte bli lämnad. Om du inte står för försörjningen, på ett mystiskt och för kvinnor ouppnåbart sätt, så känner du dig inte behövd/värd att älska. Och det är helt i linje med din ångest att skriva som du gjorde i inlägget jag svarade på ovan; att kvinnor inte bör ha andra jobb än på sin höjd sjuksköterska.

PS! Har sett en oändlig massa liknande inlägg i olika forum, på samma tema. En hade t o m hittat en "högutbildad, rik och självständig" thailändska, som ansåg att eftersom mannen har andra behov än kvinnan, så bör han få vara (ensidigt) otrogen, samtidigt som hon skötte hemmet etc på din ukrainskas manér. Emanerar denna ström från någon subversiv tankesmedja?