Kan jag anmäla honom för våldtäkt?

Hej TS. En liknande sak hände mig med min nuvarande pojkvän. Vi har alltid haft ganska hårdhänt sex, och jag har också fantiserat om att bli våldtagen, vilket för övrigt är en av dom vanligaste sexfantasierna, inget fel i det. Men en gång gick det överstyr och han våldtog mig faktiskt, det kändes fel på alla sätt och jag blev rädd och äcklad och visste inte vad fan som hände. Han reagerade inte heller på att jag bad honom avbryta. När han var "färdig" satte jag mig upp och sa att han just hade våldtagit mig. Han förstod inte till en början att jag kunde uppfatta det så, men jag berättade vad jag kände och det gick upp för honom att jag faktiskt hade rätt. Jag hade märken på kroppen och han såg att jag var väldigt rädd och skärrad. Jag sa att jag hade all rätt att anmäla honom om jag ville och han höll med efter ett tag. I slutändan anmälde jag honom inte, men jag hörde av mig till en kvinnojour för att få prata av mig, att få höra att jag inte hade gjort något fel eller på något sätt var skyldig till detta, även om det tidigare hade ingått i mina fantasier. I början skämdes jag för att jag hade blivit våldtagen, av min pojkvän!, och jag undrade vad det var för fel på mig som valde att stanna hos honom. Jag vågade inte berätta det för någon av mina kompisar, eftersom dom skulle tycka att jag självklart borde anmäla honom, och jag ville inte att någon skulle tro massa saker om mig. Nu har vi det bra i vårat förhållande, jag älskar honom väldigt mycket, men om han inte hade fattat att han hade gjort fel hade jag både anmält och lämnat. Det är din kropp och dina känslor. Det du känner inför den här situationen är det som räknas, även om han har "misstagit" sig. Tyvärr är det väldigt svårt att få någon fälld för våldtäkt där ord står mot ord, men om du känner att du vill anmäla så ska du absolut göra det! Du måste utgå från dig själv i första hand, du har varit utsatt för ett brott av någon du säkert trodde du kunde känna dig trygg med. Flera tusen kvinnor varje år anmäler att dom har blivit misshandlade eller våldtagna av män som dom är eller har varit i ett förhållande med, så du är verkligen inte ensam. Jag hoppas du kan berätta för honom vad du känner, att du funderar på att anmäla, och det kan vara bra att höra av sig till någon kvinnojour på nätet (där kan du vara anonym och få ett mail tillbaka inom några dagar.) Du verkar väldigt stark och jag får känslan av att du respekterar dig själv och din kropp, det tycker jag är bra. Ta hand om dig!

Finns inget mer att säga, kanske då att TS får också prata med någon terapeut eller liknande för att slippa må så dåligt. Sedan, TS, du kanske ska tänka igenom vad och hur du berättar för människor för att slippa förstöra både ditt och andras liv.

Finns inget mer att säga, kanske då att TS får också prata med någon terapeut eller liknande för att slippa må så dåligt. Sedan, TS, du kanske ska tänka igenom vad och hur du berättar för människor för att slippa förstöra både ditt och andras liv.

Det handlar inte om främlingar på gatan här samt klädsel, utmanande beteende eller liknande. Det är inte det vi diskuterar, det är inte det TS handlar om, så du är nog i fel tråd om du vill diskutera gatuvåldtäkter, våldtäkt på krogen, rohypnol i drinkar eller annat liknande. Så ja, jag förmodade att du bara hade otur när du tänkte men det verkar inte som att du överhuvudtaget gjordet det. Tänkte, alltså.

Förvånas otroligt över att folk verkar så likgiltiga eller rent av partiska.

Själv mår jag dåligt i hela kroppen när jag läser TS - jag känner verkligen med dig. Fy fan. 
Att ens partner inte kollar av läget när man skriker, gråter och får panik eller faktiskt HEJDAR sig för att man inte vill göra illa den man älskar - det är så jävla illa. Och att utsättas för ett sånt övergrepp av någon man älskar och litar på - jag vill inte ens föreställa mig. Hade varit helt jävla förstörd om det vore jag.

Jag måste damma av det här inlägget, det är kort och koncist. 

Nu ska jag gå och gråta över att det finns så många idioter i världen och jag menar förstås inte TS och inte heller de som förstår att det som skett är en regelrätt våldtäkt och inte rape play.  

Dom flesta i den här tråden har uttryckt att det är en våldtäkt. Tror inte ngn har sagt att det ur TS synvinkel var ett rapeplay. Den enda som trott det var ett rapeplay är TS man.
Det handlar inte om ifall detta är en våldtäkt eller inte för det är vi nog överens om att det är. Det handlar om hur TS skall gå vidare med händelsen. Skall hon anmäla, skall hon göra slut eller kan det röra sig om ett missförstånd som kan redas ut? Idiot är snarare den som inte förstår att det finns stora nyanser från grått till mörkaste svart  även när det gäller en våldtäkt.  

Det handlar inte om att tycka att det är okey att våldta. Det är aldrig okey. Det handlar om att i vissa fall kan det finnas omständigheter som gör att våldtäkten går att reda ut och att det inte behöver gå så långt som till anmälan eller separation. 
Vad jag förundras över är att TS inte vid det här laget har pratat ut med sin man och kommit fram till en lösning. Bara den vetskapen gör att jag börjar tänka i banor som att det kanske finns annat i relationen som inte funkar optimalt. Tänker då på kommunikationssvårigheter som så många förhållanden lider av. Hade min man våldtagit mig så hade vi suttit i flera dagar och pratat ut. Jag hade inte suttit på FL och nystat i problemet med okända.  

Men - utan att skuldbelägga TS - tänk om det nu faktiskt var så att hon var otydlig och mannen missuppfattade. Du verkar tro att TS man är ett monster  hur vi än vänder och vrider på situationen. Kanske deras relation öht präglas av brist på kommunikation och lyhördhet. Vad vet vi - ingenting!