sova på dagen?

Har du provat ljud, våra barn sov så gott på dagen bara det inte är tyst..
Återstår att se hur den lilla på 6 veckor kommer att bli men vi kör nog på samma taktik där med...

Hur du ska göra? Jag tycker att du bara ska ta det lugnt och ge honom det han behöver om det nu är att sova på din arm.

Han sover ju superbra på natten! Njut av det!
Det gjorde vår son också. Sov hela nätter utan uppvak från 2,5 månader. Men på dagtid har han alltid sovit ganska lite. Han sov bara 30-minuterpass på dagtid ända upp till 8 månader. Och aldrig i sängen, utan bara i min eller sambons famn, vagnen (rullande, ej stilla) eller bilen.

Sluta önska att det ska vara på något annat sätt. Acceptera hur det är, och låt honom sova på det sätt som funkar bäst. På så sätt blir det minst frustration hos både honom och dig.

Om din son kan sova bra i din famn efter amning så låt honom sova så! Eller bär honom i bärsele. Har du provat det? Han vill väl vara nära. Han är ju så liten än.

Men varför kämpa så oerhört hårt för att motarbeta hans behov?! Du skapar ju faktiskt dessa problem själv. Du skriver att han sover jättebra i din famn efter amning. Så låt honom göra det då!? Det är ju det mest självklara i hela världen. När mina var sådär små så sov de i sjalen, eller i famnen vid bröstet. I synnerhet vid utvecklingsfaser, vilket din bebis är i just nu. Det är så här det är att ha barn många gånger. De har behov, och de behöver tillgodoses. Behovet av närhet är viktigare än behovet av sömn, värt att komma ihåg...

Ett tips är att testa liggamning. Då kan ni ligga och vila båda två och du behöver inte sitta upp med bebisen på armen

Jag skulle också köra som dom andra tipsar om (och gjord faktiskt liknande med dottern). Låt barnet somna i famnen och krångla sen ner dig i sängen och sov du med en stund. Sömn kan man inte få för mycket av när barnen är små :) (Eller passa på att läsa en bok eller se på tv om du nu inte är trött :))

Tack alla för svaren. Att jag blev så nojig har med barnmosrkan o göra. Jag älskar när han sover på min arm. Ni lugnade mig. Frustrerad är jag inte barnmorskan fick mig att känna mig värdelös bara. Som nybliven mamma till första barnet är jag nojig ibland är nog inte ensam om detta Då fortsätter som jag gjort som innan. Barnmorskan(inte min sons.dom är två st på vår bvc Hon sa till mig i går "Du måste ge honom sovrutiner på dagen med nu. Jag ringer på freda o då måste han fått rutiner. Du måste vara bestämd ". Det kändes som okej varför. Men ni har lugnat mig nu kommer vi göra på vårt sett. Hon fick mig att känna mig som en dålig mamma

Låter som ett uselt råd i mina öron, och framförallt dålig attityd eftersom hon fick dig att känna så! Inte alls ok! Som sagt är det helt normalt, många bebisar behöver närhet för att känna sig trygga och sova gott. Man behöver inte några fasta scheman, ännu mindre vara "bestämd" med ett spädbarn som är helt behovsstyrt! Hoppas ni kan undvika den sköterskan i fortsättningen...

Nej, vad är det för stolpskott till BVC-sköterska!? Kan du byta så gör det. Om inte - stäng av öronen när hon pratar och gå bara dit för vägning och mätning.

Vår son sov i min famn på dagtid ända tills han var runt 9-10 månader. Inte alla sovpass, men vissa. Och det gick hur fint som helst för honom att somna själv i sin säng sen, när han var mogen för det, runt 1 års ålder.

Gör det du sonen älskar - låt honom sova på din arm. Genom det ger du honom närhet, kärlek, trygghet...allt han behöver just nu.
Och din BVC-sköterska....jaa, hon fick nog inte den kärleken och tryggheten som barn...

Strunta i det eller ljug för den delen. Spelar absolut ingen roll vilka rutiner man har eller inte har på ett så litet barn. En annan sak om ens 3 åring inte har någolunda sovrutiner ;)

Vi hade det lika med att vår son bara kunde sova på oss. Vid ung 3 månader kunde han plötsligt sova brevid oss en dag utan att vi gjorde någonting. Bara att vi ibland provade att lägga ner honom brevid oss. Dels är han en liten närhetsälskare men sen sover han så otroligt mycket bättre på mage också och det kan dom ju inte göra i början pga PSD. Att ett barn vill vara nära tyder ju på att de är sociala och gillar/behöver andras sällskap så tänker i alla fall jag. Tycker nästan att det är nåt lite lurt med pyttebebisar som inte kräver närhet men det är väl jag som jämför med vårt underbara barn.

Är mycket glad för all respons. I skrivande stund sover han på min arm älskar det