stackars sambon..vi går igenon fert.utredning?!?!

Jag vet hur jobbigt det är. Har behandlats i över 5 år sammanlagt och ätit massor av hormoner... Man kan få hjälp att prata med någon under behandlingarna om det är jobbigt. Ibland kan det vara skönt att prata med någon som förstår hur påfrestande allt är! För det är sjukt jobbigt. Man ska vara glad och le utåt men inom sig är det kaos... Och det går ut över den man älskar mest...sin partner...

Ja det känns skit...han kan "vara som vanligt".. för mig är det ungefär som att det ständigt regnar...inget är roligt längre...

hur får man tag på en sån att prata med?

Fråga din fertilitetsläkare vart du kan vända dig. Han/hon bör veta. Efter vårt senaste mf fick vi en jättebra att prata med. Skönt att få gråta ut lite och berätta hur man känner. Jag har haft känslor som avundsjuka, varit bitter och bara kännt att allt varit orättvist genom åren... Samtidigt som jag har varit glad för vänner och familj som inte har dessa problem, det blir en jobbig förvirring uppe i hjärnan...
Lycka till, och prata med varandra, försök få honom att följa med. Ni går igenom detta båda två på olika sätt... Kram

Äter du Pergo för att få igång ÄL, eller är det bara för att testa innan ni går vidare med IVF?

Jag fick Pergo, 6 kurer, efter vår utredning, är oförklarligt barnlösa. Märkte att mensen blev mindre efter några kurer, läste här på FL att det antagligen är livmoderslemhinnan som blir tunnare av Pergo. Jag fick äta kur efter kur utan koll av hur det gick med äggblåsor, och det var sommarstängt på kliniken, så jag tog ett eget beslut att hoppa över sista kuren. Sa det till läkaren i efterhand och hon höjde inte ens på ögonbrynen, så jag tror inte det är helt ovanligt att folk avbryter själva.

Jag mådde verkligen skit när jag åt Pergo, det är enda gången under hittills 5 års bebisverkstad som jag och sambon har börjat skälla på varandra, typ han "vägrade att gå runt och vara olycklig" och jag skällde ut honom för att han inte förstod hur det var för mig att kanske aldrig få barn..

IVF har inte alls varit lika jobbigt, tvärtom.

Hoppas ni kommer vidare snart, antingen blir gravid eller får göra IVF!

Tack vad gulliga ni är...ska höra mig för imorgon...skulle vara skönt att prata m någon som kan sånthär..en vanlig kurator är inte samma sak..

ja jag äter pergo för att "fördriva tiden" till ivf. dock uteblev ju både äl å mens istället. knäppt... en msssa onödigt krångel och 75 dagar till spillo för oss...

skönt att höra att ivf kändes bättre för lever i helvetet nu...

fick ni er barn?

kram

Min första graviditet kom efter 2,5 år, fick en liten flicka:) Den andra ligger nu i magen är i v38... Denna gången tog det oxå 2,5 år med hormonsprutor och ett ma och ett mf. Efter det senaste mf så orkade inte jag mer. Vi sa att vi tar en paus och går på ivf... Då blev jag av ett mirakel spontangravid! Jag har svår pco. Är så glad just nu, men nu får det vara nog. Utsätter inte vårt äktenskap för detta igen. Har hadt två svåra graviditeter med sjukskrivningar genom hela, men det är inget mot pressen man har under de åren man kämpar och bara vill bli gravid! Jag hoppas verkligen att det är din tur snart!!!
Håller alla tummar inför er IVF! Kram

TS: Jag åt 4 omgångar pergo (enkel, dubbel och två trippeldoser) och jag går hellre igenom en till IVF behandling än äter dom pillrerna igen.  Var nästan så jag började mucka gräl med mig själv när jag gick förbi en spegel....

Eftersom du mår dåligt av pergo (och det påverkar ditt förhållande) så tycker jag du skall säga nej till att fortsätta med dom, speciellt om du redan testat flera kurer utan resultat. Man kan ta sprutor istället, tex puregon. Visst, det låter jättejobbigt att ta sprutor men man vänjer sig fort (jag var spruträdd innan). Och det bästa av allt, du får inga biverkningar på humöret!!  

lycka till! 

jag hoppaa det e ok att hoppa in här. har ätit pergotime flera omgångar och mått verkligen skit. spydde på jobbet och vart mycket svullen om magen. läkarna har hållt mej under uppsikt alla gångerna men nu i sommar gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle göra.... jag hade pergotime kvar hemma och tog dubbel dos som jag gjort förut. men nu vet inte läkarna om att jag tagit dessa. jo jag vet.... mycket dumt av mej men jag längtar verkligen efter barn. ska jag säga detta när jag träffar dem i höst igen? kommer inte hända igen då jag fick hemskt ont i magen denna gång.

Sommarbarn88, såklart det är!

trist att höra du reagerade så, hur mår du nu?

jag hann bara äta en kur.. en enkel..förjoppningsvis kan jag starta m en dubbel inom en vecka eå jag nu inväntar mens efter en primolut kur...

vilket helvete ni verkar ha haft tjejer:-\

Nej har inte fått barn än, IVF:en slutade med att jag blev överstimulerad så de kunde inte sätta in något embryo. Nu finns det 5 st i en frys som är våra!

Under själva IVF:en (perioden när jag tog sprutor) var det en massa stress med bortrest sambo, mediciner som var slut på apoteket, pyssel att klara ta nässpray och sprutor punktligt i kombination med jobb, mm. Men jag mådde ändå bra psykiskt, kände att jag klarade allt. Det är ju också en lång period jämfört med Pergo. Sedan när jag inte fick tillbaka något embryo så blev jag ledsen, mådde skit rent kroppsligt (sjuk!) men humöret och psyket var ok. Jag började ganska snabbt tänka på nästa försök, då de ska sätta in ett av våra frysta embryon. Nu oroar jag mig för att de inte ska överleva upptiningen. För mig är det jobbigaste psykiskt att jag oroar mig, men det påverkas inte av medicinerna utan det är så hela tiden.

Måste dock säga att man känner sig lite "luddig" i huvudet när man tar nässpray inför IVF, finns många som mår dåligt av det men för mig är det ok.