• leiapp

    Hur förhåller man sig till människor med annat synsätt/bristande kunskap?

    Jag har ett par vänner där jag faktiskt funderar en hel del kring dels hur bebisen har det men även hur de vuxna har det. Vi har barn i samma ålder och jag tycker mig märka på deras barn att hon är försummad. Jag ser också med egna ögon hur de hanterar barnet att de fattar riktigt märkliga beslut enligt mig många gånger. Det är absolut inte av illvilja försummelsen sker det är ren och skär okunskap. Jag försöker klämma in nån tanke eller fakta där det passar men jag skulle aldrig hålla nån föreläsning om vad jag tror är rätt.  

    Jag tycker också att pappors engagemang i sina barn är så viktigt därför blir jag beklämd när dagens generation föräldrar inte är bättre på att ge barnen tid med alla vuxna i familjen. Jag har flera vänner som knappt varit pappalediga jag är helt chockad.   

     

  • leiapp
    Nyfiken2012 skrev 2012-09-29 01:15:48 följande:
    Jag fattar inte hur folk som anv typ 5 min metoden tänker. Är det typ, nu ska vi verkligen visa ungen att natten och sova är hemskt/otäckt/ensamt osv. Helt vansinnigt! Finns så mkt annat man kan göra. Ja alla har grundläggande fysiska behov men tycker fokus ibland blir väl mkt åt detta gällanse bebisar, som att de vore robotar. Man kollar blöja osv o är barnet ledsen då, nej då kan det ju inte va nåt fel. Seriöst, närhet brukar vara det barnet söker.

    Jag har en bekant som provat 5-minutersmetoden. Barnet hade skrikit i timmar flera kvällar när vi sågs. Nästa gång vi träffades berättade hon att han ofta blev arg. Jag misstänkte att det hängde ihop med 5-min att han blivit besviken på omvärlden. Hon undrade om vår son var likadan (de är i samma ålder) men det är han inte alls.
  • leiapp
    Leya skrev 2012-09-29 13:38:54 följande:
    problematiken kan ju ibland ligga lite i att vi med SÄKERHET inte VET hur metoderna egentligen påverkar barnet, för i många fall finns ingen lång undersökning på det, utan det handlar om personlig uppfattning och egen upplevelse mestadels.

    det vi oxå vet är att barn reagerar och blir olika även när vi uppfostrar de exakt likadant. syskon som växer upp med samma uppfostran blir ju trots allt inte likadana och reagerar inte likadant på samma saker som systern/brodern. där kan man ju heller inte svära på att man agerat EXAKT likadant...men dock ungefärligt.

    den här frågan är ju galet komplex. men det man nog måste vara extremt försiktig med är att påstå att nån har fel och att man alltid själv har rätt. för VET man med säkerhet verkligen det? den andra sidan av myntet är väll att det alltid är svårt att få nån att ändra åsikt gm argumentationen "du är okunnig och gör fel". den vanliga reaktionen är taggarna utåt i det fallet.

    Så tänker jag också och jag använder det som argument för att aldrig i hela livet överväga någon metod. Jag tycker verkligen att jag har rätt men är ändå tveksam att uttrycka mina åsikter starkt. De flesta vill inte diskutera sina val i såna här frågor fast jag undrar egentligen varför om man är säker på sin sak skadar det väl inte att argumentera lite för vad man tycker? Jag vet exakt varför jag valt  som jag gjort och kan gärna bemöta frågor eller funderingar om det. 

    Det stora problemet är inte t.ex. när man sitter i föräldragruppen och folk säger knasiga saker utan det är när det är gamla vänner som fått barn och plötsligt uppenbarar sig en milsvid skillnad i synsätt. Det är faktiskt jobbigt att se vissa som är extrema åt andra håll än man själv. Ett par av mina vänner känner jag verkligen att de skulle behöva stöd av någon professionell för de försummar nästan sitt barn. Jag kommer inte säga nåt men jag önskar att någon annan plockade upp dem och gav en hjälpande hand.

    Det blir säkert enklare när barnen blivit lite äldre och jag fått lite mer distans till föräldraskapet. Just nu är det fullt upp med att skapa identiteten som förälder och då tror jag det är lättare att förfasa sig över sånt man inte vill ha i sin familj.
  • leiapp
    OOU skrev 2012-10-05 21:45:08 följande:
    OK, låt oss säga så. Känns som vi inte kommer längre med just den vinklingen. Du tror kanske själv på vad du skriver och andra kan ju skaffa sig en egen uppfattning genom att läsa dina tidigare inlägg.

    Enligt dig, varför gråter barn vid 5 min metoden och varför gör de det när de slår sig? Och vad är skillnaden mellan dessa två?
  • leiapp
    OOU skrev 2012-10-06 13:32:28 följande:
    När barn slår sig gör det ont. Receptorer som är känsliga för potentiellt skadliga stimuli signalerar detta till hjärnan och man känner smärta.
    Gråt är inget centralt för 5mm. Läs gärna inlägget ovan, be om en broschyr på BVC eller surfa in på Dr Eckerbergs hemsida. För att vara extra övertydlig skall jag kanske också tillägga att barn inte utsätts för smärta genom 5mm. 
    Du svarade inte på varför barn gråter vid 5mm?  Gråter barn bara för att det gör ont om de slår sig?
Svar på tråden Hur förhåller man sig till människor med annat synsätt/bristande kunskap?