Blivit kär i min gifta älskare

Först och främst så måste du inse att mannen kanske ljuger. Han kanske älskar sin fru mest och aldrig vill lämna henne. Det är kanske dig han ljuger för när han pratar skiljsmässa.

Jag hade en sambo som var på en annan tjej. Han skrev till henne att han skulle dumpa mig och inte älskade mig alls. När jag såg dessa smsen han skrev till henne så dumpade jag honom. Då grät han och bad på alla 4 om att få komma tillbaka. Han sa att han bara ville ha lite spänning med den andra tjejen. Han sa upp kontakten med den andra tjejen och började fjäska och göra allt möjligt för att få tillbaka mig.
Han fick inte tillbaka mig men den andra tjejen såg aldrig röken av honom igen. (vet detta genom bekanta)

Det du borde göra är att sluta träffa honom. Detta pga två anledningar.

1. Om han inte vill ha dig utan föredrar sin fru så slipper dina känslor bli djupare, och du blir mindre sårad.

2. Om han föredrar dig så kommer han få tummarna ur och skilja sig. Då kan ni fortsätta med gott samvete.

Om du fortsätter träffa honom som du gör nu så kommer han aldrig skilja sig. Han har en fru (som han nog älskar) och sin familj och en älskarinna vid sidan om.

Lita aldrig på en man som ljuger för sina absolut närmaste (fru och barn). Han är nog expert på att ljuga och manipulera om han har samvete till det

Min erfarenhet är att man måste ha en total öppenhet och ärlighet i en relation vid sidan om, annars riskerar man att hamna i en situation att någons tankar far iväg och är orealistiska. Man måste ha koll på att man har samma syn på flera saker, på förtroenden t ex. Och vad det är för relation man har, och en förståelse för att man inte kan ställa några krav. 

Jag känner igen mig till viss del i det du skriver. Jag har en älskare som är gift och har tre barn, jag har ingen fast relation med någon men ett par lite lösare förhållanden. Jag och min älskare har känslor för varandra, och så har det alltid varit. Men ingen av oss är intresserade av att leva med varandra. Och det är grunden för vår relation. Vi pratar ofta om det här och "kollar av" så att vi är ok med upplägget. Om någon av oss skulle börja fantisera om en framtid så skulle relationen vara över tror jag.

Det jag menar är att du borde ha så bra kommunikation med din älskare att du inte måste ställa en fråga här. Prata med honom istället.  

Omöjligt att svara på utifrån. Det är väl alls inte omöjligt att det växer fram kärlekskänslor även om det inte är så nu. Sen är ju frågan om du vill vänta på det eller inte.

Det bästa är väl att berätta för honom om hur du känner det. Det är inte säkert att han skulla backa ifall du erkänner du har känslor för honom. Men det beror lite på hur han är och du är. Om du börjar ställa en massa krav på honom eller ifall du lider väldigt mycket av att dina känslor inte är besvarade kanske han hellre vill avsluta. Själv skulle jag inte avsluta min relation (om jag var i hans situation) oavsett vart jag står själv så länge situationen inte blir jobbig och krävande. Men det beror helt och hållet på hur de två som är i relationen kan hantera sina känslor. Hur han skulle reagera kan ingen veta än han själv och möjligtvis du själv.

Hej!
Svårt att veta. Jag har varit älskarinna till en gift man i flera år. Han sa att han älskade mig men tyckte om hustrun. Ville inte lämna för barnens, helhetens, skull. Men ville samtidigt inte släppa mig. Jag älskade honom oxå. Det hela blev till slut ohållbart. Jag mådde väldigt dåligt av att vara nr 2, alltid i hemlighet.

Jag ville bryta, för min självkänsla bröts ner sakta men säkert. Men han fortsatte att dra i mig, hörde av sig, planerade träffar mm. Jag kunde inte stå emot. Till slut brast bubblan. Vi blev påkomna. DÅ kommer han ju självklart på att han älskar hustrun och väljer henne... Klassiskt.

Eftersom du börjar få känslor för denna man så riskerar du att må dåligt om er relation fortsätter. Det är inte underbart när ens älskade går hem till kära hustrun och barnen. Även om han får/har känslor för dig så är det inte säkert att han väljer dig ändå i ett skarpt läge.

Tänk dig noga för. Du är värd bättre än att vara älskarinna!

Det finns nog säkert någon som tänker såhär:

* Så länge jag inte tvingas välja henne så kör jag dubbelt. Sex och all ansvarsfrihet med henne. Det trygga familjelivet med frugan.

* Om hon börjar ställa krav så försöker jag utnyttja min känslomässiga makt över henne och få henne på andra tankar eller köpa mig lite mer tid så att det rinner ut i sanden.

* Om hon inte nöjer sig med att vara Nr2 och vill bryta så accepterar jag det. Men bara ett tag för sen börjar jag uppsöka henne igen lite försiktigt. För jag vill ju ha mer och vet numera hur jag skall få henne tillbaka igen.

* Om jag tvingas välja så tar jag frun. För varför skulle jag annars vara kvar i äktenskapet hela tiden?

* Om jag blir påkommen så bryter jag helt med henne på sekunden. Om det hade varit allvarligt menat så hade jag separerat med frun för länge sedan.

* Jag har inget ansvar för henne. Inte heller har jag lovat henne något. Jag har gjort helt klart från början hur det ligger till. Jag måste ju tänka på barnen och deras bästa.

* Okey. Alla orden och det jag har gjort kan tolkas så men det gjorde jag ju mest för att det är så man gör och jag ville ju vara snäll. Det var ju det hon ville höra. Jag tycker ju om henne trots allt.

Google translate much ^

Deat är inte alls naivt att tro att kärlekskänslor kan växa fram En älskare ,kk,vän etc väljer man ju utifrån de egenskaper en viss person har Ngt som man gillar,uppskattar o njuter av. Om det sen utvecklar sej till ett förhållande brukar det bli klart bättre än när en förälskelse styr och man först senare upptäcker att egenskaper som skall hålla förhållandet vid liv saknas. Så "go for it"

Du måste prata med honom. Vem vet ni kanske båda mörkar samma sak. Du riskerat att han tar avstånd med ett samtal - dvs om han inte är på samma våglängd men vad gör väl det? Du kan inte umgås med honom och vara kär när han inte är det. Det blir en risig maktbalans. Du kommer känna dig utnyttjad. Du kommer må¨dåligt

Jag har en vän som jag en gång träffade på liknande sätt. Det väcktes nog känslor både här och där men vi tvingades avbryta pga utlandsflytt.. Vi ses ett par gånger per år som vänner så relationen är avslutad sexuellt sett. Han skiljer sig nu. Jag är skild. De tillfällen vi ses så är vi så öppen hjärtliga som vi bara kan. Något annat är meningslöst. Jag tror känslorna fördjupas för båda....men ingen vet vart detta tar vägen alls.

Om du skall bädda för framtiden - ta ett djupt samtal där du förvisso riskerar att förlora honom. Stig sedan åt sidan och låt honom fixa sitt eget liv. Så länge han "drogar" på dig så kommer han aldrig att göra det (sex ger dopaminer dvs samma slutprodukt som amfetamin och alkohol ger). Du håller honom nöjd och glad. Utan dig så kanske han inser läget och avslutar äktenskapet. Med dig så kommer han aldrig att göra det. Om man kan ha två kakor så äter man dem båda.

Detta scenario är också det bästa ur hans familjs hänseende. Om han skiljer sig så skall det vara av rätt skäl. Och beslutet bör tas utan att du finns i hans sinne allt för mycket.

När du avslutar så skall du inte ha bakdörren öppen - endast olåst. Förvänta dig ingenting av honom.

Vet precis hur du känner. Tänker inte säga att du ska lämna, för det vet jag hur svårt det kan vara. Är i typ nästan samma sits som du. Min älskare har sambo och barn. Verkar också vara "dött" där men jag förstår ju att det måste finnas känslor som han inte berättar för mig.

Även om du berättar hur du känner (vilket jag tycker du ska göra), så förvänta dig inte att han ska lämna. Kanske det kommer att hända på sikt men det är inte alls säkert, även om han har ett trassligt förhållande med sin fru. Varför det kan bli såhär är för att vi är människor och det ÄR svårt att inte falla för den personen man släpper så nära inpå. I mitt fall så har jag aldrig haft någon som varit så nära mig och det tror jag delvis beror på att jag verkligen gick in i detta med öppna ögon och inte tänkte ha de mer än en sexuell förbindelse. Därför öppnade jag upp portar jag aldrig gjort för någon annan. Det gjorde ju inget, vi skulle bara ha varandra i sängen...

Vad du kan göra är såklart att berätta. Fast du måste vara beredd på att han kan springa sin väg också. Är han inte beredd på att göra avkall på sin familj och fru kan han bli "rädd".

Han kan också gå för att han inte vill såra dig. Eller för att han inser att han utnyttjar dina känslor för sin egen del.

Men, han kan också besvara din kärlek.

Mitt råd är att ge det tid. Mer kan du nog inte göra. Och vänta...

TS: Hur har det gått, länge sedan du gjorde tråden, hur ser det ut för dig nu maj-14?

Hur gick det för er allihopa? Avslutade ni med era gifta män eller fortsatte ni? Är det ingen som har en solskenshistoria där liknande situation slutade bra?

Om han skulle bli tillsammans med dig skulle han ha ännu lättare att ljuga för och vara otrogen mot dig än sin fru. Han vet ju redan att du är samma skrot och korn, får nog mer dåligt samvete ang sin fru han måste ha högre tankar om.

Ja du är naiv. Han har inga känslor för dig. Däremot kan han bli ihop med dig ändå och ha ett dött förhållande med älskarinna igen, det kan du vara säker på.