here we go again....
man vill låta den andra föräldern vara delaktig i matningen redan från början
man känner obehag inför amning
man vill inte känns sig låst till bebisen varannan - var tredje timme per dygn, utan kunna lämna över till andra föräldern längre än så
man ska gå tillbaka tidigt till arbetslivet
m.m.
Det finns massor med anledningar till varför man väljer att inte amma. Eftersom du inte ens kan komma på en på egen hand så kan jag räkna upp några.. Man kan ha händelser/erfarnehter i bagaget som gör det traumatiskt, man kanske väljer att ta en medicin som gör att man mår bra/blir frisk som man inte kan amma med, man kanske har en skada som gör att man inte kommer orka med att amma.
Jag har kortfattat aldrig känt att jag velat amma. Har känts obehagligt och jag kan inte riktigt ta det till mig. Därför tycker jag det är kanon att det finns alternativ som faktiskt båda föräldrarna kan använda. Slipper man mycket stress också och det funkar till 100%.
Blir det fler barn kommer jag inte helamma. Antingen pumpar jag ur och ger med flaska ibland eller så blir det ersättning ibland. Amningen gick generellt sett bra men jag hatade att vara totalt låst de första 6 månaderna eller så. Kan vara skönt för pappan att kunna ge mat ibland och skönt för mig att kunna åka och träna helt själv.
Jag valde att inte amma för jag blev äcklad av tanken på att ha ett barn sugande på mitt bröst. Hade det känts som en fin och naturlig sak att göra så hade jag givetvis ammat.
Jag är tveksam till att amma nästa barn då jag fick så dålig hjälp när jag fick en bröstböld när jag ammade första barnet. Jag är livrädd för att få bröstbölder igen då det gjorde vansinnigt ont och inte fick någon smärtlindring på sjukhuset. Jag låg en vecka med dropp och fick usel vård och bemötande.
Jag hade för lite mjölk, inget av mina barn blev mätta så mitt val var inte svårt. Sedan så var det skönt att slippa sitta fastklistrad i soffan/sängen ,nu kunde ju även pappan mata och knyta an till barnet :)