Varför VÄLJER man att inte amma?

Men va fan, hatar att min kärring ammar sitt tredje barn, hennes pattar blir värre och värre efter varje unge. 
I och för sig bra för hennes vikts skull men än så länge har jag inte märkt ett skit av det! 

Bara nyfiken, hur länge provar man? Jag tycker ju stackars barn som knappt får mat under flera dagar(?) bara for att mamman envist ska prova amma.

Jag provade i 4 veckor, fast alltid gav ersättning efter varje försök. Många tycker det är vad som förstörde amningen, men vill hellre att min bebis är mätt och glad!

Jo visst, de försöker säga det för att kvinnor ska amma, men det är väl självklart att brösten förändras om de tvingas vara uppsvullna och mjölkstinna månad efter månad. Tex låter det fysiskt helt omöjligt att mjölkgångar och mjölkkörtlar som en gång varit i produktion inte skulle bära spår av det.

Det ju samma som "vill inte". Att mjolken inte kommit igång = man ska forsoka o forsoka tills den kommer. Handlar om vilja. Sår = vill inte ha ont. Men for en riktig mamma spelar inte det nån roll - man ammar iallafall. Handlar ju om vilja det med. Sen är det ju bara en skala var troskeln ligger for olika personer där man anser sig "inte kunna" jämfort med att "inte vilja". Eller är fysiska problem värda mera än olika former av psykiska? De flesta har ju faktist anledningar, 99% av alla  "vill inte" har en anledning; "vill inte" är ju inte en anledning i sig.

Varför ska jag som blivande pappa inte få samma chans att mata mitt barn och knyta an på samma sätt dom dess mor? Vi väljer bort amningen för att barnet får i sig en tillräcklig portion mat vid varje mattillfälle med ersättning, istället för att inte ha en aning om hen fick i sig tillräckligt. För att mamman inte ska behöva amma stup i kvarten mitt i natten utan jag kan hjälpa till om bebisen är hungrig. Gynnar det inte bebisen mer att ha två pigga och glada föräldrar som kan turas om och dessutom vet att barnet får all mat den behöver än att ha en jättetrött mamma som aldrig får sova ordentligt, har ont i bröst o kropp på grund av amning? Och återigen, JAG kan hjälpa till o mata min efterlängtade bebis redan från början!

Det är ett val vi gemensamt har gjort och står för, för att vi anser att det är bäst för bebisen! Tråkigt nog så inser vi att vi kommer bli påhoppade av massa trångsynta människor som tror att deras väg alltid är bäst. Skulle vi göra som vi alltid gjort så skulle vi inte vara där vi är idag! Självklart så "hjälper" inte jag mamman med vår bebis. Vi delar på alla sysslor oavsett bebis eller hem. Barnet är precis lika mycket mitt och därmed har jag precis lika stort ansvar som mamman, men även lika mycket möjligheter som t ex matning nu när möjligheten faktiskt finns.