Anonym (SUCK!!!)

Äldre 31 Aug 09:12

28 svar

Prydhet, blyghet, spärrar och hämningar

Hur...HUR fasiken skall man riva dessa murar? Hur kommunicerar man och ger sådan total trygghet och öppenhet så dessa "hinder" till euforiska äventyr i "sängen" blir möjliga.

Vi har varit tillsammans i mer än 10 år
Vi har tre barn
Vi har en hel del sex och bra sex, men dock vanilj
Vi älskar varandra och trivs med livet och familjen
Vi är jämställda och jämlika
Vi är olika när det kommer till sex
Vi har olika lust

Jag prioriterar sex högre
Jag tänker sex
Jag fantiserar om sex
Jag driver och börjar tröttna på det

Hon gör väldigt lite av det jag gör när det kommer till sex.

Hon gillar dock sex
Hon njuter av sex
Hon får orgasm
Hon vill finnas där för mig
Hon onanerar inte, har aldrig onanerat och kommer kanske aldrig att göra det.
Hon funderar inte på hur hon vill ha det

Men det pryda och blyga tillsammans med spärrar och hämningar bromsar och stoppar det fria och möjliga. Det är inte det att hon inte vill eller inte har lust, för det har hon. Jag både ser och känner det.

Inga erotiska noveller
Inga sökningar på google om "hur man gör" eller liknande (hade hon intresserat sig lite så hade hon kunnat läsa sig till olika tekniker i hur man suger av exempelvis i stället för att bara nöja sig med "bortförklaringar" som "jag får så lätt kramp i käken".

Hon är inte asexuell...det kan hon inte vara...hon blir våt och bjuder på snabbisar ibland. Så en viss tankeverksamhet förekommer, men det hade det nog aldrig gjort om vi inte kommunicerat en hel del kring sex. Hon tar aldrig initiativ till att prata sex. Det är lite jobbigt och känsligt. Det blir känsligt. Vi vill ju inte såra varandra.

Sex skall komma naturligt. NATURLIGT! Ok...vad är naturligt? Skall man inte prata om det då för det är jobbigt och det som händer, händer och kommer då naturligt oavsett vår olika nivå av lust? Skall jag då ta initiativ de gångerna jag känner att det känns naturligt...hm...OMG...då hade det blivit åka av varannan dag. Men det fungerar inte. Jag vet att hon inte har den lusten. Därför respekterar jag henne och accepterar det även om det känns jobbigt ibland. Därför låter jag henne veta om min lust och henne att ta initiativen numera. Jag vill inte stressa eller pressa fram något. Blir då det naturliga de gångerna hon känner att lusten pockar på!? Himmel vad det här med sex kan bli komplicerat. Man vill inte såra. Man vill bara älska. Jag vill bara få utlopp för min lust tillsammans med min underbara fru.

Så vad kan jag göra utan att verka för på. Utan att verka tjatig. För att luckra upp dessa "hinder" som i slutändan bara hon kan bemästra och komma över?

Kanske man bara skall låta det vara och bero. Hoppas på att hennes lust och sexuella mognad kommer ikapp min eller att min lust dalar och dämpas med tiden.

Anonym (H. Arne)

Äldre 31 Aug 09:35

#1

jadu... du delar dina problem och funderingar med många! Jag har nog inga råd att ge, vill bara att du ska veta att du inte är ensam. Jag är nog tveksam till att det skulle vara möjligt att hon ändrar sig så mycket så att du blir nöjd. Sånt här sitter djupt i personligheten. Men visst, under har skett! Men då kanske du måste bli väldigt tydligt med vad du vill. Typ ifrågasätta er relation, men det kan ju sluta med att ni får det ännu sämre eller går skilda vägar.

Anonym

Äldre 31 Aug 09:44

#2

Jag är en av de där "pryda" kvinnorna!

Jag har inga problem att prata om sex med min sambo men jag har problem att släppa alla hämningar - tror bara jag kan göra det i lite berusat tillstånd! Kanske för att jag har såna kontrollbehov!?

Vi väntar våra första barn (tvillingar) nu och jag hoppas att mina hämningar kommer att släppa med tiden! Men vi pratade mycket om det i början eftersom han var lite orolig för att jag inte skulle kunna "leka och njuta" ordentligt - och då inte han heller!

Jag antar att tiden kommer att visa hur det blir men jag jobbar på det!

Mitt tips är ju att ni kan väl prata om det - försöka iaf! Vi pratar om allt och jag tror att det hjälper, även om vi inte alltid når en lösning så startar vi iaf en process!

Anonym (SUCK!!!) Trådstartaren

Äldre 31 Aug 09:48

#3

Anonym (H. Arne) skrev 2012-08-31 09:35:03 följande:

jadu... du delar dina problem och funderingar med många! Jag har nog inga råd att ge, vill bara att du ska veta att du inte är ensam. Jag är nog tveksam till att det skulle vara möjligt att hon ändrar sig så mycket så att du blir nöjd. Sånt här sitter djupt i personligheten. Men visst, under har skett! Men då kanske du måste bli väldigt tydligt med vad du vill. Typ ifrågasätta er relation, men det kan ju sluta med att ni får det ännu sämre eller går skilda vägar.

Tack för ditt inlägg. Jo, jag och vi har väl redan ställt det hela på sin spets när det gäller att ifrågasätta vår relation och vad vi önskar/hur vi vill ha det. Det har blivit bättre, men det är precis så som du skriver. Det sitter verkligen djupt i personligheten. Vi har varit inne på uppväxt och erfarenheter och det var då hon svarade mig ärligt efter en mängd diskussioner att hon är pryd. Vi kan tyvärr inte vara riktigt öppna och ärliga i vår dialog. Det är iaf den känslan jag har trots att jag verkligen vill och försöker få till en sådan dialog.

Visst hade det varit underbart med en vildkatt i sängen, men det är inte på den nivån jag ligger på i denna tråd. Jag önskar att hon intresserade sig mer vardagligt för sex. Att hon söker lite själv och tar reda på vad hon vill och önskar. Att sex blir mer naturligt för henne.

Idag frågar hon vad jag vill. Hur jag önskar att det var, men det är inte det jag är ute efter. När jag ändå upplever henne som hyggligt sexuell så känns det väldigt onaturligt för mig att hon bara kan stänga av det sexuella och inte ha med sig det i vardagen.

Anonym (SUCK!!!) Trådstartaren

Äldre 31 Aug 09:54

#4

Anonym skrev 2012-08-31 09:44:19 följande:

Jag är en av de där "pryda" kvinnorna!

Jag har inga problem att prata om sex med min sambo men jag har problem att släppa alla hämningar - tror bara jag kan göra det i lite berusat tillstånd! Kanske för att jag har såna kontrollbehov!?

Vi väntar våra första barn (tvillingar) nu och jag hoppas att mina hämningar kommer att släppa med tiden! Men vi pratade mycket om det i början eftersom han var lite orolig för att jag inte skulle kunna "leka och njuta" ordentligt - och då inte han heller!

Jag antar att tiden kommer att visa hur det blir men jag jobbar på det!

Mitt tips är ju att ni kan väl prata om det - försöka iaf! Vi pratar om allt och jag tror att det hjälper, även om vi inte alltid når en lösning så startar vi iaf en process!

Tack för att du delar med dig.

Jo, missade att ta med kontrollbehovet

. Det har hon så det räcker och blir över, men vi kommunicerar mycket om det och allt annat så hon har lyckats tagga ner det behovet en del.

Jag hoppas verkligen att du kan bemästra ditt kontrollbehov framöver. Det är verkligen en stor anledning som jag ser det att dessa andra "hinder" blir så tydliga.

Min fru kan bli helt galet kåt när hon dricker lite och blir berusad. Då blir hon verkligen en vildkatt. Tänk om hon kunde plocka fram det i nyktert tillstånd.

Så hur funderar du och tänker du kring sex när ni skall till eller under akten med ditt kontrollbehov. Kan du känna dig för utlämnad när det gäller vissa grejer eller vill du känna trygghet och göra det ni brukar för att du känner att det har ju fungerat hittills?

Anonym

Äldre 31 Aug 10:07

#5

Anonym (SUCK!!!) skrev 2012-08-31 09:54:25 följande:

Tack för att du delar med dig.

Jo, missade att ta med kontrollbehovet

. Det har hon så det räcker och blir över, men vi kommunicerar mycket om det och allt annat så hon har lyckats tagga ner det behovet en del.

Jag hoppas verkligen att du kan bemästra ditt kontrollbehov framöver. Det är verkligen en stor anledning som jag ser det att dessa andra "hinder" blir så tydliga.

Min fru kan bli helt galet kåt när hon dricker lite och blir berusad. Då blir hon verkligen en vildkatt. Tänk om hon kunde plocka fram det i nyktert tillstånd.

Så hur funderar du och tänker du kring sex när ni skall till eller under akten med ditt kontrollbehov. Kan du känna dig för utlämnad när det gäller vissa grejer eller vill du känna trygghet och göra det ni brukar för att du känner att det har ju fungerat hittills?

Jag tror faktiskt att det handlar mycket om att inte hamna i en position som jag inte känner mig bekväm i! Men sen också - pga kontrollbehovet - att jag har svårt att bara njuta, att bara ta för mig! Jag är liksom "medveten" om allt hela tiden... om du förstår vad jag menar!?

Jag ser ju att min sambo försvinner in i total njutning och det kan jag känna mig avundsjuk på - men jag tror verkligen att allt bottnar i behovet att vara i kontroll hela tiden!

Det är ju kontrollen man släpper på när man är lite berusad!

Anonym (Blake)

Äldre 31 Aug 10:14

#6

Att öppna en hämmad person är inget du kommer lyckas med över en natt. Det här tar tid. Vi pratar år. Det sitter djupt rotat i personligheten. Förmodligen har du mer kontakt med din känslor än vad din fru har. Jag kan gissa att hon bidrar heller inte så mycket till de energiska samtalen om annat heller, eller hur?

Du måste vara beredd att lirka, göra oändliga försök och uppoffringar. Men trots allt så kanske hon ändå inte ger det där öppnandet som du så väntar på. Det kan vara så att ni är perfekta för varandra men sexuellt osynkande - men med en annan man hade hon vågat öppna sig och ta för sig. Det är den bittra sanningen som man måste hantera.

Mitt tips är att du är tydlig med vad du längtar efter och vad du vill mer ert sexliv. Du måste vara övertygad om att det det har sjunkit in hos henne. Skriv ett brev om det är lättare. Sedan kan du inte göra så mycket mer än att vara den person du alltid har varit. Är du på för mycket kommer hon alltid att backa. Hon måste hinna känna att hon kan riskera din kärlek om hon försummar dina intimaste behov. Hon måste få tid att inse att du blir osedd.

Sex borde inte vara så förbannat komplicerat om det fanns en vilja att prata och inte dra sig undan så fort intimitet kom upp på tal. Smiter hon undan så kan du berätta att du inte längre känner för att dra i dessa diskussioner om du ändå inte blir tagen på allvar.

Av erfarenhet så kommer ni säkert få det bättre om du är viktig för henne men den bild du har i huvudet om vart du vill - kommer ni tyvärr inte ens ut på startsträckan. Ställ in dig på det.

Anonym (SUCK!!!) Trådstartaren

Äldre 31 Aug 10:18

#7

Anonym skrev 2012-08-31 10:07:30 följande:

Jag tror faktiskt att det handlar mycket om att inte hamna i en position som jag inte känner mig bekväm i! Men sen också - pga kontrollbehovet - att jag har svårt att bara njuta, att bara ta för mig! Jag är liksom "medveten" om allt hela tiden... om du förstår vad jag menar!?

Jag ser ju att min sambo försvinner in i total njutning och det kan jag känna mig avundsjuk på - men jag tror verkligen att allt bottnar i behovet att vara i kontroll hela tiden!

Det är ju kontrollen man släpper på när man är lite berusad!

Jag upplever det ungefär så som du beskriver det. Hon är medveten precis som du. Medveten om både hennes kontrollbehov, svårigheter med att njuta och slappna av samt ta för sig. Och "för" medveten om vart jag ibland försöker styra det hela. Hon har svårt för att flyta med och bara låta det ske. Kan avbryta det härliga med kommentarer som "vad tänker du göra nu" eller liknande...hm...lite avtändande och lustdödande om du frågar mig. Det är ju inte så att jag försöker göra något hon inte vill för såpass bra känner vi varandra...det jag kan känna i de lägena är att hon inte litar på mig. Hon känner sig inte 100% trygg kanske p.g.a att kontrollbehovet tar över och gör henne osäker, vilket jag inte vill och hon säkert inte kan hjälpa.

Anonym

Äldre 31 Aug 10:39

#8

Anonym (SUCK!!!) skrev 2012-08-31 10:18:45 följande:

Jag upplever det ungefär så som du beskriver det. Hon är medveten precis som du. Medveten om både hennes kontrollbehov, svårigheter med att njuta och slappna av samt ta för sig. Och "för" medveten om vart jag ibland försöker styra det hela. Hon har svårt för att flyta med och bara låta det ske. Kan avbryta det härliga med kommentarer som "vad tänker du göra nu" eller liknande...hm...lite avtändande och lustdödande om du frågar mig. Det är ju inte så att jag försöker göra något hon inte vill för såpass bra känner vi varandra...det jag kan känna i de lägena är att hon inte litar på mig. Hon känner sig inte 100% trygg kanske p.g.a att kontrollbehovet tar över och gör henne osäker, vilket jag inte vill och hon säkert inte kan hjälpa.

Haha... jag har också sagt typ "vad gör du" till min sambo - stackaren! Du verkar ju känna henne så pass väl att du vet vad som är bekymret!

Jag kan bara hålla med om att det är ett bekymmer! Har man behov av att vara i kontroll hela tiden så är det svårt att släppa sig själv till den eufori som kommer i sex och orgasm!

Jag håller inte med "Blake" ovan om att man inte är i kontakt med sina känslor - för det handlar inte om det!

Ibland när min sambo tycker att nu ska vi försöka tänja lite på gränserna (mina gränser) så tar vi det långsamt och han är väldigt tålmodig med mig och lugnar mig - för jag vill ju kontrollera det! Det är ju jobbigt för mig att inte bara kunna ligga ner och njuta också!

Anonym (SUCK!!!) Trådstartaren

Äldre 31 Aug 10:41

#9

Anonym (Blake) skrev 2012-08-31 10:14:28 följande:

Att öppna en hämmad person är inget du kommer lyckas med över en natt. Det här tar tid. Vi pratar år. Det sitter djupt rotat i personligheten. Förmodligen har du mer kontakt med din känslor än vad din fru har. Jag kan gissa att hon bidrar heller inte så mycket till de energiska samtalen om annat heller, eller hur?

Du måste vara beredd att lirka, göra oändliga försök och uppoffringar. Men trots allt så kanske hon ändå inte ger det där öppnandet som du så väntar på. Det kan vara så att ni är perfekta för varandra men sexuellt osynkande - men med en annan man hade hon vågat öppna sig och ta för sig. Det är den bittra sanningen som man måste hantera.

Mitt tips är att du är tydlig med vad du längtar efter och vad du vill mer ert sexliv. Du måste vara övertygad om att det det har sjunkit in hos henne. Skriv ett brev om det är lättare. Sedan kan du inte göra så mycket mer än att vara den person du alltid har varit. Är du på för mycket kommer hon alltid att backa. Hon måste hinna känna att hon kan riskera din kärlek om hon försummar dina intimaste behov. Hon måste få tid att inse att du blir osedd.

Sex borde inte vara så förbannat komplicerat om det fanns en vilja att prata och inte dra sig undan så fort intimitet kom upp på tal. Smiter hon undan så kan du berätta att du inte längre känner för att dra i dessa diskussioner om du ändå inte blir tagen på allvar.

Av erfarenhet så kommer ni säkert få det bättre om du är viktig för henne men den bild du har i huvudet om vart du vill - kommer ni tyvärr inte ens ut på startsträckan. Ställ in dig på det.

Vi har kommit ut på startsträckan och är på väg att lyfta om bara inte barlasten varit så tung att lossa.

Jag både hör och ser att hon drar sig undan de intima samtalen. Ger korta svar och hugger av dialogen med rappa försvarskommentarer och tar på sig skulden till att det är som det är. Det blir lite "offerkofta på" i de lägena. Svårt att komma framåt i samtalen då känner jag. Inte helt oofta tolkar hon det jag säger till något helt annat som bara blir negativt, tyvärr, även om mina avsikter är goda.

Jag vet att det tar tid och att det samtidigt går sakta framåt, men det känns svårt ibland att samla kraft även om jag försöker se det positivt och till framgången som faktiskt gjorts.

Hon är medveten om riskerna även om jag inte vill att hon skall oroa sig för dem, men det är förstås oundvikligt. Hon reflekterar och funderar efter varje samtal vi har och haft. Det är vad hon säger till mig, vilket känns bra att höra. Det sjunker sakta in hos henne. Det är det jag ser och uppfattar även om det är i små steg.

Jag tog förresten upp det med att om hon träffade en ny man så skulle allt detta troligtvis vara som bortblåst. Att hon då skulle ge sig hän, ta för sig och inte bry sig om den ryggsäcken vi har med oss idag. Hon hade troligtvis känt sig friare och öppnare. Hon förstod inte vad jag menade riktigt.

Pratar vi de sexuella känslorna så är jag en bra bit före henne, annars finns det känslor så det blir över från hennes sida när det gäller annat. Men njutning kopplat till sex och intimitet tillsammans med känslor finns inte på samma sätt.

Anonym (SUCK!!!) Trådstartaren

Äldre 31 Aug 10:45

#10

Anonym skrev 2012-08-31 10:39:07 följande:

Haha... jag har också sagt typ "vad gör du" till min sambo - stackaren! Du verkar ju känna henne så pass väl att du vet vad som är bekymret!

Jag kan bara hålla med om att det är ett bekymmer! Har man behov av att vara i kontroll hela tiden så är det svårt att släppa sig själv till den eufori som kommer i sex och orgasm!

Jag håller inte med "Blake" ovan om att man inte är i kontakt med sina känslor - för det handlar inte om det!

Ibland när min sambo tycker att nu ska vi försöka tänja lite på gränserna (mina gränser) så tar vi det långsamt och han är väldigt tålmodig med mig och lugnar mig - för jag vill ju kontrollera det! Det är ju jobbigt för mig att inte bara kunna ligga ner och njuta också!

Det där med att tänja gränserna fick jag höra igår...hon känner att jag aldrig blir nöjd. Att jag alltid flyttar fram gränserna/tänjer på gränserna. Jag gör det både medvetet och omedvetet.

Hur känner du med det. Känner du att din man tänjer för mkt på gränserna?

Prydhet, blyghet, spärrar och hämningar

INNEHÅLL