Brev till min son och ängel

Käre son och ängel,

Det här är det svåraste brevet jag någonsin skrivit. Brevet som är ett farväl till den finaste pojken, som alltid kommer finnas i mitt hjärta.

Jag vill tacka dig för din tid jag fick med dig.  Det har gett mig en djupare insikt om vad tacksamhet betyder. Jag är så otroligt tacksam att jag och din syster och pappa är friska. Vi har tak över huvudet och mat på bordet. Något mer kan vi inte begära och jag har lärt mig att uppskatta det jag har. Du gav mig lärdomen att vi inte ska ta någonting eller någon för givet och att fånga varje ögonblick i sänder. Man vet inte vad som händer i framtiden, livet är så skört.

Jag har tänkt mycket på döden och vad som händer sedan. När du tog dina sista andetag bad jag till Gud att han skulle ta dig i sin famn och aldrig släppa dig. Jag finner en tröst i det, även om jag hittills inte har ansett mig som religiös, men en sådan här händelse får mig att tänka om. Jag känner en sådan total maktlöshet och jag vill tro att det finns något gott som styr och du har gått vidare till en bättre värld.

Även om det kanske kommer dröja ett tag till så är jag övertygad om att vi kommer  att ses igen. Du var en ängel på jorden som kom, kramade mitt hjärta och vände om. Jag känner dig inom mig fortfarande. Det värker så det gör ont.

Mamma kommer alltid älska dig.

Vi ses snart!