de Robespierre skrev 2012-10-22 11:20:33 följande:
Han kanske är en player som lever på erövringarna. Själva jakten, få bytet på kroken. Sen blir det lite ointressant när bytet väl är fällt. Just detta att få den andra att bli intresserad, spela ut all taktik man har, hitta och sedan säga dom där orden som ger effekt, märka att den andre börjar falla. Hur man orden börjar bli alltmer blottande, personliga, mer om sex = man har nått den andre på ett personligt plan och fått personens mur att rasa. Detta är en kick för vissa för det gör att man känner bekräftelse. Man kanske inte är så intresserad av den andre personen som en partner i ett förhållande. Däremot är man sugen på att lirka sig in i den personen hjärta, få den "att släppa till" och ha sex med den då och då. Men där stannar bussen vilket brukar bli tydligt när den andre vill gå mycket längre. Då drar man sig undan, tvekar, förhalar osv.
När den andre tröttnar på att bara få vara det tredje hjulet eller inser att det här inte är bra och själv drar sig undan så brukar "jägaren" vakna till liv igen. Rädslan att den andre skall försvinna (trots att man vet att bollen ligger hos en själv) så börjar man jaga bytet igen. Söker kanske upp fast den andre inte vill det. Börjar säga alla dessa fagra löften som man tidigare gjorde men slutade med när bytet var fällt. Jägaren vet exakt vad den skall säga och göra och är fullt medveten om den svaghet och sårbarhet man har skapat hos den andre - den utnyttjar man utan att tveka. Och så börjar allt om igen för den andre har oerhört svårt att värja sig (alla som har varit olycklig kär vet hur utsatt man är).
Så länge han kan nå dig, göra dig påmind om sin existens så kommer plågan att fortsätta. Förutsatt att du verkligen har bestämt dig för att bryta. Ett SMS, ett missat samtal eller ett mail river upp allt igen. Jag tycker det är fruktansvärt egoistiskt och känslokallt utav honom att fortsätta att jaga dig om du nu har valt att bryta. Speciellt om man inte är beredd på att göra det du förväntar dig att han skall göra för dig. Då handlar det mera om att han vill ha dig som sin säkerhetsventil i det förhållande som han inte vill ta sig ur. Han vill behålla dig och ha dig till att döva det han känner i sitt nuvarande förhållande. Man vet även att han har alla trumf på hand. Utseende, personlighet, sätt, utstrålning och att han har tagit sig förbi dina innersta försvarslinjer. Men kom ihåg en sak:
Det handlar inte om vad han säger. Det handlar om vad han gör.
Nu verkar det vara väldigt mycket säga men lite göra. Och du kan ha rätt i det där med att han kanske kommer att fortsätta ha problem med att vara trogen även med dig. Även om han är trogen så kanske du skall fråga dig hur du kommer hantera att du kanske måste leva med den oron. För bakom hans snygga och sexiga yttre - hur väl känner du honom egentligen? Jämför det gärna med din man. Han har ett track record på en massa år tillsammans med dig vilket måste vara värt något.
Du är väldigt bra på det här måste jag säga, dina ord hjälper massor! Allt du skrivit verkar stämma, jag tror nog det är så. Trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle hamna i en sån här situation, det var HAN som började leka med mina känslor, han gav verkligen inte upp. Och det var inte bra hemma, fick inte mycket uppmärksamhet av min man, försökte och försökte men det infann sig inte. Han ville inte göra nåt tillsammans med mig, gå på fester och annat bara superenkelt som en fika "det finns ju kaffe hemma!". Vi levde två helt skilda liv fast under samma tak. Då känns det inte som att man hör ihop. Men jag ville ju det. Fast det var inte så förutom i min drömvärld.
Så blev det som det blev, jag blev sedd, fick den där bekräftelsen på annat håll. Fastän jag sa nej många gånger om, att jag hade man redan. Men han struntade i det...och jag blev supersvag.
Men nu vill jag bara gå vidare med min man. Önskar att jag var stark. Men han hör av sig fortfarande. Han ger sig inte! Ja, då faller jag tillbaka fast jag inte vill, fast jag har inte träffat honom på länge nu. Jag fattar inte varför han inte kan acceptera ett nej, när han nu är så snygg etc så kan han ju få vem som helst! Finns många lätta byten därute. Så kunde han låta mig vara ifred! Ja, han vet precis hur han ska utnyttja min svaghet. Hur kan han veta det???
När jag väl lyckas få bort honom ur min tankeverksamhet (=de bästa stunderna) så känner jag mig så fri, som jag vill känna mig. Jag känner mig glad med min man, vi har så kul ihop. Men när han är tillbaks i min tankevärld så känner jag mig vresig. Och hatar det!
Nej, jag känner honom inte. Och ja det skulle vara en ständig oro att han skulle gå och vara otrogen mot mig...(ja jag vet jag har inte varit bättre mot min man men jag är verkligen inte stolt över det!!!!!). Just nu ser jag klart...och ser min man...och allt som vi har och allt vi gjort. Så som jag alltid vill att det ska vara.
Varför lekte han med mina känslor???Varför accepterade han inte mitt nej i början?Det kan jag verkligen inte fatta.
