Snart 51 år, nyseparerad och gravid för fjärde gången

Anonym ("Tanten")

Äldre 1 Nov 22:30
496 svar

Citera Återställ Anmäl

Snart 51 år, nyseparerad och gravid för fjärde gången

Jag vet inte vad jag skall göra. Jag försöker vända mig till er kvinnor här på FL, för första gången. Jag har sett mycket elaka tungor på flera trådar, vill helst slippa det även om det är helt omöjligt på detta forum. I alla fall, jag gör ett försök att få mer kött på benen igenom denna trådstart, innan jag vänder mig till en kurator.

Jag fyller 51 år om 3 veckor. I eftermiddags var jag hos läkaren, för att kolla upp felet på min mage. Trodde det var klimakteriet som spökade, vilket de också trodde. Haft problem med magen i lite över 1månad. Blödningar, smärtor som hugg i underlivet, extremt trött och illamående. Pga av min höga ålder så uteslöt jag ju såklart en eventuell graviditet, men idag fick jag svart på vitt svar, vad felet var. Jag är gravid i vecka 9+2. Det är med blandade känslor jag skriver detta. Jag är nyseparerad ifrån barnens och barnets far, och tänker aldrig gå tillbaka till honom igen, det han gjorde var droppen. Våra gemensamma barn är 25, 21 och 18 år gamla och utflugna.

Tillbaka till det viktiga... Jag är så kluven på vad jag känner. Om jag vill behålla eller ej. Tänker att det inte är så snällt emot barnet i mig, eller mot mina andra barn. Tänk vad gammal jag kommer vara under barnets uppväxt, jag kommer inte orka med lika mycket som jag orkade när mina andra barn var mindre. Å andra sidan kan jag bli farmor när som helst, då min äldsta är gift sedan i våras och de säger att de har stark barnlängtan. Jag är så jädra förvirrad, jag har inte allt för mycket tid på mig heller, ge mig några kloka ord på vägen snälla ni!!!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-02-12 20:00
Här sitter jag nu, gravid i vecka 27. Ingen abort här inte. En flicka väntas komma i maj månad! Lilla Anna-Vera vad jag längtar efter dig!
- «
- ‹
- Sida 1 av 4
- 1
- 2
- 3
- 4
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Snart 51 år, nyseparerad och gravid för fjärde gången
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 1 Nov 22:33

#4

Citera Återställ Anmäl

Alvi skrev 2012-11-01 22:32:48 följande:
Jag får ingen känsla av vad du själv vill, i inlägget. Det brukar jag få, och jag brukar säga att man ska följa hjärtat.

Men i just ditt fall, så skulle jag faktiskt tycka att det vore mest okej att göra en abort. Kram.
Men jag både vill behålla, och inte behålla.... Känns fel med abort och det känns fel att behålla.
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 1 Nov 22:40

#7

Citera Återställ Anmäl

Meland skrev 2012-11-01 22:38:35 följande:
Förstår exakt hur du känner ts. Är också i en ca samma vecka sim dig och säger hela tiden, jag vill inte ta abort men jag vill inte heller ha barnet... Fast jag är snart 30 och detta blir då barn nr 4. Lycka till ts hoppas du gör rätt val
Då sitter vi lite i samma båt... Vad är det som får dig att tveka?
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 1 Nov 22:48

#14

Citera Återställ Anmäl

NKmamma skrev 2012-11-01 22:43:18 följande:
Vilka fördelar respektive nackdelar tycker du finns i denna situation?

Fördel: Ett nytt liv jag kan ge min kärlek till, som jag är full av.

Nackdel: Pensionär när barnet är 15 tror jag, kommer inte orka lika mycket med detta barn.

Är givetvis mer nackdelar än fördelar, Meeen vad svårt!!!
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 1 Nov 23:22

#25

Citera Återställ Anmäl

Inga andra som blivit föräldrar på gamla dar..?
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 1 Nov 23:29

#28

Citera Återställ Anmäl

Anonym skrev 2012-11-01 23:26:26 följande:
Hur gamla brukar ni bli i er släkt?

Röker du?

Motionerar du?

Är du överviktig?

Anledning till att jag ställer sådana här konstiga frågor är att svaren ger en liten hint om framtida ork, hälsa och livslängd och det är ju inte kul att förlora mamma i tioårsåldern.
Äldsta bor på hem, är 104 år men går på toaletten helt själv, och tar sig till matsal själv. Ligger mellan 90-100.
Jag har aldrig rökt, dricker inte heller.
Jag motionerar varenda dag.
Är inte överviktig, är normal.
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 2 Nov 17:54

#76

Citera Återställ Anmäl

Tack för många bra svar, och jag är ärligt chockad över att inte fått nästan någon negativ kommentar, well.. En fick jag men annars inget. Chockad!! Tänk att det finns godhjärtade människor på FL oxå.

Jag har tänkt hela dagen men fortfarande inte kommit på vad jag vill göra. Jag har inte berättat ännu för min exman, eller någon annan. Det är bara NI som vet. Jag ska fundera över helgen tänkte jag. OM jag bestämmer mig för eventuell abort, så tänker jag inte berätta för min exman, inte heller mina barn. Men ack så svårt det är.... Man får sådan speciell känsla inom sig att det man bär på är så speciellt på något sätt. Äh, nu ska jag krypa ner i soffan och tända ljus. Ni andra får ha en jätte trevlig kväll, så hörs vi när vi hörs helt enkelt!

Varma kramar ifrån mig.
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 5 Nov 12:42

#91

Citera Återställ Anmäl

Över helgen har jag hållt mig för mig själv och funderat. Har tagit det lugnt och tänkt. Över mycket övervägande, så har jag nu bestämt mig för att fullfölja graviditeten. Jag är medveten om hur mycket negativ skit jag kommer få, men jag bryr mig inte. Jag känner mig mycket mycket starkare. Jag har planerat en flytt till en stor stad, där jag är anonym i princip, då kommer jag även bo närmre mina älskade barn, och längre ifrån deras biologiska pappa.

Funderar även på att starta en blogg. Hade ju inte de möjligheterna med de tidigare graviditeterna.. Blir det en blogg får den såklart heta "51 år och gravid med fjärde barnet". När jag startar den blir när jag har gått ungefär 19 veckor, för att vara säker på att allt går som det ska. Man vet ju aldrig pga av min höga ålder. Jag ska även kolla om barnet är friskt, ska bara läsa på hur det går till, är väldigt sjukhus rädd.....

Imorgon bitti ska jag kontakta BM för att skriva in mig. Blev tillsagd att skriva in mig i tidigt skede av graviditeten pga av att jag är 51. Jag har en otroligt härlig resa framför mig om allt går som det ska. Jag är välsignad med det finaste man någonsin kan få. Jag kommer säkerligen uppdatera denna tråden mera gånger för att berätta hur allt går. Överger inte underbara kvinnor som er i första taget.

Vill tacka alla för ett superbt stöd!
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 15 Nov 17:36

#114

Citera Återställ Anmäl

Hej alla glada! Hur mår ni..?

I alla fall. Varit på VUL idag och allt såg jätte bra ut. Är tydligen i vecka 13, var felräknat innan så nu har missfalls risken avtagit, och jag hoppas jag inte lär stöta på några komplikationer på vägen. Någon som skulle vilja berätta lite om KUB test, och er erfarenhet?

Kram
Anonym ("Tanten") Trådstartaren

Äldre 15 Nov 18:06

#116

Citera Återställ Anmäl

Sirendes skrev 2012-11-15 18:00:56 följande:
Vi gjorde KUB (fick betala det då vi är unga, hade inte gjort det för min egen skull då jag troligen inte skulle gjort abort även om resultatet blivit dåligt men min kille var orolig så gjorde det mest för att lugna honom) i vecka 13. Först lämnade jag blodprov, sedan gjorde vi ett UL där de tittade på bebisen, det var roligt för de kollade inte bara "nackspalten" (som har ett samband med hur stor risken är för DS) utan gick igenom hela bebisens kropp, räknade fingrar och tår och visade små söta fötterna, tittade på magen och man fick se att allt såg bra ut med bebisen! Vi fick väldigt bra resultat men jag vet inte riktigt hur de räknar ut det - de räknar ut det utifrån mammans ålder, nackspaltens bredd och något de får ut av blodprovet, mer än så vet jag egentligen inte. Om det visar sig att risken är större än 1/200 (tror jag det var) får man göra fostervattenprov (det skiljer sig kanske mellan olika ställen). Jag tyckte det var roligt att få se bebisen så väl såpass tidigt i graviditeten (de var lika noga som vid RUL) och fick bra siffror så vi blev glada för det båda två.. Å andra sidan, hade man fått dåliga siffror kanske man inte blivit lika glad.. Sedan är det ju bara risken de räknar på, det är ju inget definitivt besked! Lycka till oavsett om du gör det eller inte

Lyssnade på programmet "Kropp och själ" i p1 här om dagen och de pratade om just det här med äldre mammor, tydligen (som jag uppfattade det) fanns det mycket fler fördelar än nackdelar för barnets del (enligt forskning) när man väl blivit gravid. Barn till äldre mammor klarar sig ofta bättre i livet än barn till unga mammor (säger jag som är ung mamma själv ). Där emot kunde ålder hos pappan (tvärt emot vad man tidigare trott) ha en negativ inverkan, enligt nyare forskning. Väldigt intressant!
Tack kära du för du tog dig tid och förklarade

Låter jätte bra ju *ler*. Är mycket starkare och säkrare nu. Känns som jag blir de för varje dag som går.

«
‹
Sida 1 av 4
1
2
3
4
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Snart 51 år, nyseparerad och gravid för fjärde gången

Snart 51 år, nyseparerad och gravid för fjärde gången

INNEHÅLL