Mizzii skrev 2012-12-03 19:06:39 följande:
Jag hade gått halva graviditeten "bara" men ändå känns det så fruktansvärt tomt och saknaden efter henne kommer alltid finnas där.
Och jag har så svårt att se nu bebisar på tv/stan utan att börja fälla en tår och tänka på henne
Vi vill jätte gärna ha ett syskon till henne men absolut inte för att ersätta henne alls.
Min hjälp har och är att jag gjort en hylla bara för henne där vi har ett ljus och fotografi.
Känns skönt att kunna tända ett ljus för henne också.
Vi har varigt på begravning och väntar nu svar från obduktionen som jag hoppas kommer snart och vi får veta vad som hände med vår ängel.
Om jag kommer bli gravid igen kommer jag gå med enorm stor rädsla för att få missfall igen och kommer kräva tätare kontroller osv.
Har du någon du kan prata ut med?
Din man/familj?
Har själv min man men vet inte om han verkligen förstår hur ledsen man är faktist trots han också är ledsen.
åååh hjärtat, kunde inte hålla in tårarna. det är ofattbart det som har hänt oss.vad fint du har gjort med hennes egna lilla plats
jag har 2 tidiga missfall bakom mig. ja jag håller med och förstår fullt ut de med när man ser bebisar ute gravida söta bebis kläder. det är ständig påminelse man ALDRIG kommer ifrån. att man näääästan hade allt det själv. var du med förbi 20 v? vi valde att ej göra obduktion ville inte att hon skulle röras. ville inte göra de mot henne. men nu pågår en utredníng mest för att vi har genomgått 3 missfall på ett år. ja jag har enormt stöttande vänner familj och sambo som är världens bästa. jo men män är lite efter de med att beabeta sin sorg alla gör ju de olika ju. fast dom lider och saknar så kanske dom ej vill visa de mest kanske för att hålla oss starka? jag känner desamma det med nästa graviditet