Anonym (Inget problem) skrev 2012-12-16 17:19:18 följande:
Men vems respekt är viktigast, den som vill gå utan kläder/i underkläder ibland eller den som sexualiserar all nakenhet?
Vem äger TS problem? TS tycker jag. Förutom att vara oerhört känslig inför nakenhet (som hon associerar till sex, även när det gäller hennes eget barn) så är hon ju konflikträdd, och vågar inte prata om det. Är det verkligen hälsosamt att hon ska överföra detta på sina barn?
Ehhh...om en familjemedlem berättar att den inte uppskattar att någon sitter halvnäck eller näck vid matbordet så kanske det bör övervägas att göra något åt det? Då får man väl kompromissa fram lösningar, om nu nakenhet är så extremt viktigt.
blir alltid förvånad när jag läser trådar som dessa, det framkommer nämligen åsikter som att folk knallar runt hemma nakna från morgon till kväll. Att allt är sååå bra och natuurligt. Alltid kommer den där biten om naturligt in i bilden. Bara för att något är naturligt så behöver man väl inte "gnugga " det i ansiktet på övriga familjemedlemmar. Känns lite som det nästan går prestige i det, "jamen jag är ju född NAKEN, då borde jag få lov att knalla runt näck här hemma, ja även om min tonåring ser på, det är ju så NATURLIGT.
och folk drar jämnt in strand-scenariot. Alltså....på en strand solar man och badar vid stranden. Därför är man väldigt lättklädd eller naken. Det har liksom sin naturliga orsak, men hemma runt middagsbordet ser jag liksom inte riktigt poängen med att vara naken. Är det för varmt? Är det för jobbigt att klä sig? Eller vad är syftet?
sen vet jag inte hur ni andra bor men själv bor jag på bottenplan med fönster där folk ser rätt in. Vårt kök är exempelvis väldigt exponerat och jag känner direkt olust att vistas där naken. Dels vill jag inte visa mig för våra grannar så och dels tror jag faktiskt grannarna upplevt det underligt att jag stod och lagade mat naken eller satt och åt naken.
Men andra människor kanske bor väldigt insynsskyddat vad vet jag.