Jag och min kille har precis satt igång bebisverkstan och jag har blivit lätt gravid förut, men hade BIM imorgon och idag kom mesen med besked. Första försöket, ändå känner jag mig totalt förkrossad. Det är ju inte riktigt att känna så.. Men så känner jag.. Tror det beror på att mina tidigare graviditeten har kommit efter första försöket.. Men är ju äldre nu så det kan ja vara svårare. Men hade så mkt symtom... Hur länge ska man försöka innan man bör söka hjälp? Får man ens hjälp i vår ålder? Tror ni om några förstår mig.....
Fick inga utslag what so ever på mina ÄLtest trots att min gynekolog gjorde ultraljud och såg att jag hade många ägg. Vad gör man då? Jag har tre mf och ett sent i vecka 23 i bagaget.... Men kan ju inte ge upp än, men blir lite orolig att jag HAR ägg, men att kroppen inte släpper ifrån sig dom... Jag och min kille har inte blivit gravida tsm förut, utan det var med en annan kille.
Anneleea, jag är lite liknande situation som du. Har 3 barn sen tidigare, och hade inte svårt för att bli gravid då. Mellan graviditeterna hade jag två MF.
Nu gör jag ett nytt försök med en ny kärlek som inte har barn innan. Så vem vet, vi kanske inte ens kan bli gravida ihop.
På måndag är det 3 veckor sen jag tog ut spiralen. Jag tycker att det är lite jobbigt att inte veta var i cykeln jag är, eller när mensen kommer igång efter uttaget. Har beställt ägglossningstest via nätet, så jag kan kolla att jag har det i alla fall.
Jag funderar mycket på att skaffa barn i min ålder (nyss fyllda 41). Men jag fick mitt första barn när jag var 20, så jag kanske tänker för mycket på min ålder och att det kanske kommer att skilja 21-22 år mellan mina barn? (Ojoj, det ser väldigt mycket ut när jag skrev det 21-22 år!!!)
Hur tänker ni andra här i tråden med er ålder?
För mig har det inte funnits något annat val än att försöka bli gravid förrän nu. Dels beror det på att jag absolut inte var redo för barn när jag var 20 år...var inte ens intresserad av ett fast förhållande då - jag ville vara fri, singel och leva livet då. Sedan fanns det ju heller ingen som jag ville skaffa barn med när jag var 30 år och jag var heller inte redo för familj. När jag var 35 år insåg jag att jag nog ändå ville ha barn, men än så länge fannsju ingen i mitt liv som jag kunde tänka mig skulle bli far till mina barn. Den mannen träffade jag när jag var 37 år. Fast han hade inga barn och var inte redo för familjebiten...det blev han inte förrän i somras. Visst, nu är jag 42 och vet att jag kanske Hr naturen emot mig, men hopp finns det fortfarande gott om! 
Så...allt har sin tid och livet lägger nog sitt eget pussel gällande tidtabellen för när man får sin familj - om det är det man vill och önskar. Det är mina tankar kring ålder.
Jag har två barn som är födda 00 och 02. Jag fick dom lätt. jag 42 år. Vi planera ett tredje barn nu. Vi har fösökt sedan Juli-12. har ättit folsyra ganska länge nu. Har haft regelbunden mens. Den har över en gång. har regelbunden kotakt med BM och hon anteckana. Enligt henne så får jag träffa en läkare nu i Juni.13 då har vi ju försökt ett år. Chansen finns ju kvar. Har ju försökt plnaer in min ägglossnig ändå lyckas vi inte. Ska jag hoppa över i natt och tar det i morgon natt eller. vad jag har hört att man ska har sex var tedje dag stämmer detta. Räckte det att man hade sex torsdag och lördag om det ska tar sig?
Första Fragminsprutan igår kväll. Inte roligt att sticka sig själv o det gjorde mer ont än jag mindes.
Men hoppas att det hjälper så gör jag vad som helst för bebis!
Humlan. är det inte så ätt är man över 40 så får man hjjälp om man inte lyckas bli gravid på 6 månader. så var det för mej.
Gravid 2-3 veckor på digitalt idag
så det går framåt 
illamående igår o i förrgår också