• Anonym

    Vad sårade er mest?

    Anonym skrev 2013-02-04 22:43:09 följande:
    Jadu mitt senaste ex har sårat mig enormt och vårt förhållande verkar ju bara ha varit en stor jävla bluff.... :(
    Kramar till dig! Jag vet hur det känns, det blir som en bluff..
    Mitt bästa tips till dig är att få insikt om varför det tog slut. Det hjälper tro mig.
    Det är lätt att gräva ner sig i sorg och va deppig, men den finns alltid en anledning till att det tog slut.
    Ofta är det flera saker som har spelat in och förstört förhållandet under en lång tid. Det finns ingen som går från pirr och rosa moln, till att över en natt inte känna något och sen lämna sin partner.Flört
    Det är inte heller alltid det uppenbara vi förts tror efter uppbrottet, som är det egentliga orsaken.

    Får du insikt är det lättare att gå vidare, och ta med dig det in i nya relationer. Det är alltid båda parter som bidrar till att relationen tar slut..man spelar olika roller, det kan vara ens eget beteende som drar fram dom värsta sidorna i ens partner. Det är kanske inget man tänker  på under förhållandet pågår..
    Och vi tex otrohet (vid enskilt tillfälle) så  är det absolut vanligaste orsaken att den otrogne har känslor kvar och det är därför de är kvar i relationen. Men saknar något, känner sig inte respekterad, älskad, uppsakttad av sin partner..mm

    Jag tror detta är extremt viktigt att inse, för att man på bästa sätt ska kunna gå vidare. Se sina egna fel och brister.


  • Anonym
    LiLu skrev 2013-02-07 11:03:45 följande:
    Jag hatar honom för att han var otrogen, att han har tryckt ned mig, att han helt öppet är kär i denna tjej, umgås med henne å allt. Jag hatar båda två. Nu sitter vi med ett hus som ska säljas, och han säger om jag säger nått om henne, försöker kontakta henne så ska han kapa alla band med mig och aldrig prata med mig. Han kände att när han pratade med henne på krogen och sov å hångla med henne så insåg han veckan efter att han inte är kär längre. Han är attraherad av henne. Jag är arg för att han har verkligen förstört mig, att få mig må såhär, att han bara kan göra allt detta på en månad, att när någon frågar vad som har hänt säger han ALLT! Inkl att vi hade ett dåligt sex liv sista tiden, men om jag behöver uppvaktning, förspel allt, skulle ni bli tända på en kille som sitter och spelar tv spel från 17-22? Och sen säger till mig, kom och överraska mig ner jag spelar. . Känner mig förnedrad över att alla vet om det. Och att denna tjej vet om ALLT oxå. Och alla verkar veta om henne och har träffat henne. Han tror tydligen han är kär. Jag har just nu en hårfin linje mellan att göra allt till ett helvete till att gå "smärtfritt" härifrån?? Det känns som allt beror på om han respekterar att jag inte vill att han har henne i huset , på tomten, ingenting. När jag har flyttat, När han gjorde slut så sa jag vill att vi inte träffar någon under perioden med huset. Och han gick med på det, men håller det inte, samtidigt vill han inte att jag ska hata honom. Och sa jag att allt detta hände för mindre än en månad sen. Tack för 7 1/2 år. JAG HATAR DIG, DEN BRUDEN, ALLT! JAG HATAR ATT DU HAR FÅTT MIG MÅ SÅ HÄR DÅLIGT!!!
    Stackars dig, hoppas du tar dig ur detta stark.  Men tänk så här, att han var otrogen från första början har sin anledning, en anledning ni båda har bidragit till. Han har stannat kvar hos dig för att han har känslor, men du har gjort något som fått han att känna sig oälskad, inte uppskattad, mm  Observera, jag säger inte att det är ditt fel, absolut inte! Men en person som är otrogen och inte har varit det tidigare bottnar oftast i att dom känner sig ouppskattade eller liknande av sin partner. Det är därför han klamrar sig fast vid den nya, han får känna sig betydelsefull, uppskattad eller va det nu är. Personer som kastar sig in i något nytt, är ofta bara desperata..ett desperat försök att ta sig vidare.  Dessa förhållanden håller sällan när verkligheten kommer ikapp, och sannolikheten att han snart står vid din dörr och vill ses igen..är ganska stor.
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-02-07 12:56:30 följande:
    Stackars dig, hoppas du tar dig ur detta stark.  Men tänk så här, att han var otrogen från första början har sin anledning, en anledning ni båda har bidragit till. Han har stannat kvar hos dig för att han har känslor, men du har gjort något som fått han att känna sig oälskad, inte uppskattad, mm  Observera, jag säger inte att det är ditt fel, absolut inte! Men en person som är otrogen och inte har varit det tidigare bottnar oftast i att dom känner sig ouppskattade eller liknande av sin partner. Det är därför han klamrar sig fast vid den nya, han får känna sig betydelsefull, uppskattad eller va det nu är. Personer som kastar sig in i något nytt, är ofta bara desperata..ett desperat försök att ta sig vidare.  Dessa förhållanden håller sällan när verkligheten kommer ikapp, och sannolikheten att han snart står vid din dörr och vill ses igen..är ganska stor.

    Fast jag håller inte riktigt med där. Ja, man ska alltid tänka att d fanns en anledning till just varför han varit otrogen men att tänka så som du skriver leder bara till mer självförakt! Problemet ligger hos honom, men han valde att finna SIN anledning till att vara otrogen, för att han i sig själv behövde bekräftelse eller vad det nu kan vara. Det du ska försöka göra nu är att tänka. Han har gjort sitt av hans bästa förmåga, hur mycket det än sårar och gör ont pga HANS svek. Han kunde inte bättre. Hans anledning till hans agerande är helt oväsentligt men försök tänk att han har sin anledning och du respekterar d. Sju år och några månader sen att han gjort så han gjort, klart som fan att d gör ont! Fy! Men att hata dom två är bara något som drabbar DEJ, inte dom! Sinnesrobönen hjälper när d glr som ondast (av egen erfarenhet) den hjälpte mig att acceptera, inte förlåta men acceptera! Det bästa du kan göra nu är att , inte kontakta honom, d människor som han har m å göra- kontakta ej dom. Fokusera på dig! Låt han leva med sitt ragg, han kommer inte förändras, sannorlikheten att han inom kort kommer befra henne också är står. Tänk att d här e vad hon får tillbaka. Du slipper de! Tiden läker....
  • Anonym
    Anonym skrev 2013-01-21 12:36:24 följande:

    Jag förstår hur du tänker, det är så han tänker också. Men jag kan ju bara utgå ifrån mig själv. JAG hade inte kunnat "glömma" allt och ha sex med någon annan så kort tid efter seperationen. Det sårar mig för att jag är så himla ledsen eftersom det tog slut och hans beteende får mig att känna att han bara "längtat" efter att bli fri och få sexa runt. Jag hade hellre sett att han sörjer istället.
    Egentligen kanske du inte vet hur du skulle ha reagerat om situationen vore omvänd?
  • Anonym

    Det som gör mest ont är att efter 10 år och två barn ihop så använder han sig av det som han vet gör ont mot mig. Att man lärt sig vad den andre mår dåligt av efter 10 år är inte konstigt men att använda det mot den personen för egen vinningsskull är nedrigt. Givetvis kan jag idag inte lita på någon.

  • Anonym
    Anonym skrev 2013-02-07 13:10:21 följande:

    Fast jag håller inte riktigt med där. Ja, man ska alltid tänka att d fanns en anledning till just varför han varit otrogen men att tänka så som du skriver leder bara till mer självförakt! Problemet ligger hos honom, men han valde att finna SIN anledning till att vara otrogen, för att han i sig själv behövde bekräftelse eller vad det nu kan vara. Det du ska försöka göra nu är att tänka. Han har gjort sitt av hans bästa förmåga, hur mycket det än sårar och gör ont pga HANS svek. Han kunde inte bättre. Hans anledning till hans agerande är helt oväsentligt men försök tänk att han har sin anledning och du respekterar d. Sju år och några månader sen att han gjort så han gjort, klart som fan att d gör ont! Fy! Men att hata dom två är bara något som drabbar DEJ, inte dom! Sinnesrobönen hjälper när d glr som ondast (av egen erfarenhet) den hjälpte mig att acceptera, inte förlåta men acceptera! Det bästa du kan göra nu är att , inte kontakta honom, d människor som han har m å göra- kontakta ej dom. Fokusera på dig! Låt han leva med sitt ragg, han kommer inte förändras, sannorlikheten att han inom kort kommer befra henne också är står. Tänk att d här e vad hon får tillbaka. Du slipper de! Tiden läker....
    Nej det leder inte till självförakt, tvärtom det ska ta bort självförakt. Det är meningen att man inte ska behöva känna något självförakt om den andre parten varit otrogen.  Och klart att det gör ont. Men problemet ligger inte innebart hos den som varit otrogen, hans anledning till han agera är inte helt oväsentligt. För vet man vad det va så vet man varför kan lättare acceptera skapa förståelse, att bara skylla på honom och tycka att personen är ett svin, är bara ett sätta att fly och stoppa huvudet i sanden. Och det gör ondast i längden, och det kan även medföra andra svårigheter som tillit i framtiden mm, vilket man tar bort om man går till botten med det. Eftersom det i grund och botten inte handlar om tillit och personen som varit otrogen ofta känner sig lika ratad/sviken etc av sin partner.. Det är bara att titta på forskning, på området. Och lite psykologi om hur vi människor fungerar. Att tex själv påstå att man aldrig skulle kunna agera så är oxå ganska naivt, det är för att man inte varit i den situationen ännu. Våra hjärnor är trotts allt i grund och botten inte så olika.
  • Anonym

    TÄNK SÅ SOM DU GÖR. DU HAR DINA ANLEDNINGAR, JAG ACCEPTERAR DET!


    Anonym skrev 2013-02-07 14:30:04 följande:
    Nej det leder inte till självförakt, tvärtom det ska ta bort självförakt. Det är meningen att man inte ska behöva känna något självförakt om den andre parten varit otrogen.  Och klart att det gör ont. Men problemet ligger inte innebart hos den som varit otrogen, hans anledning till han agera är inte helt oväsentligt. För vet man vad det va så vet man varför kan lättare acceptera skapa förståelse, att bara skylla på honom och tycka att personen är ett svin, är bara ett sätta att fly och stoppa huvudet i sanden. Och det gör ondast i längden, och det kan även medföra andra svårigheter som tillit i framtiden mm, vilket man tar bort om man går till botten med det. Eftersom det i grund och botten inte handlar om tillit och personen som varit otrogen ofta känner sig lika ratad/sviken etc av sin partner.. Det är bara att titta på forskning, på området. Och lite psykologi om hur vi människor fungerar. Att tex själv påstå att man aldrig skulle kunna agera så är oxå ganska naivt, det är för att man inte varit i den situationen ännu. Våra hjärnor är trotts allt i grund och botten inte så olika.

  • Anonym

    LiLu Finns om du vill prata! Been there, done that "/ men har lärt mig att leva med det

  • Anonym

    Nämen har vi haft samma karl? Skämt å sido! Låter som mitt ex.


    Anonym (Äntligen fri) skrev 2013-02-07 18:31:29 följande:
    Det som sårade mig mest var att han totalt struntade i mina känslor.Jag kunde vara helt nedbruten av olika skäl men han skulle ändå ha sex,det var det viktigaste för honom i hela relationen. jag skulle vara kåt, glad och tacksam i vilket skick jag än befann mig i. Var jag nedbruten av olika anledningar som inte hängde ihop med honom blev han arg och menade att jag på nåt sätt utsatte honom. Ingen tröst där inte! Det sårade mig också att han valde ut mina svaga punkter, sådant jag hade berättat i förtroende och gav mig skit för det. Han förnekade alltid det han hade sagt och fick mig att framstå som någon som hittade på. Han kunde räkna upp allt han gjort för mig medan det jag gjort inte räknades alls.Allt som hände i relationen var mitt fel, det var hela tiden jag som åstadkom alla bråk. Blev jag arg och upprörd över något han sa eller gjorde gick det aldrig att diskutera sakfrågan utan då handlade det om hur arg och upprörd jag var. Denna man spenderade jag alldeles för många år med och blev till slut alldeles knäkt av det som skedde. Jag har lämnat och börjar så sakteligen känna igen mig själv från den jag var innan.   

  • Anonym

    Att han säger sig älska mig men törs inte prova att vara tillsammans igen!
    Det gör så ont när man inte kan gå vidare!
    Man är bäst på så många vis men ändå duger man inte?
    Ena dagen tror man på honom att han älskar en, och nästa dag tänker man, att om han älskar skulle han gjort mycket för att vara med mig! 

     

Svar på tråden Vad sårade er mest?