Kejsarsnitt i Örebro?

Pärsikan, hennes ålder var svårbedömd, har aldrig träffat henne förut. Kändes som att hon hade fått direktiv från Överläkaren och hon vågade inte gå emot honom. Men efter att ha gråtit i en timme i sträck och varken jag eller min man gett oss en tum så insåg hon nog att vi menade allvar. 29/4 är det dags! Så skönt att ha ett datum att förhålla sig till. Tycker det är lite märkligt att vi behövde strida så för att få en tidig snittid när jag igår åkte in med regelbundna sammandragningar till förlossningen och då var det minsann ingen som hetsade upp sig över att bebisen ev skulle födas i v 32+6!

Jag snittades i Örebro 2010. Enbart positivt! Planerat snitt pga säte och hon blev för stor för att födas vaginalt. Jag hade en vaginal förlossn innan så jag har t å positiva förlossningsupplevelser nu! Snittet var bara skönt! Underbar personal, jag hade med Eva Cassidy och bara njöt. Smålullig och inhen känslig. Jag hade den bästa läkaren (i Sverige?) Anna-Lena Bryngelsson... Hon är gryyym! Från det att hon satte kniven i mig till Tilla låg på bröstet tog det 2 min och 18 sek. Tio min att sy ihop. Man får inte knäppa kort på magen när de tar ut bebisen. Pappan får inte titta bakom skynket. De har inte tid att ta hand om svimmande fäder.... Efteråt hade jag ganska ont i en månad, första två veckorna var värst men man blir ju sjukskriven så mannen var hemma, tur det. Man kan ju bara bära bebisens vikt, och jag hade en tvååring också. Bodde längst upp, tredje våningen med långa trappor utan hiss, det hade inte gått bra utan hjälp första månaden. Jag åt värktabletter i en månad men på slutet bara någon alvedon då och då. Jobbigast var att ta sig upp från liggande till sittande. Första veckan extremt svårt, smärtsamt utan hjälp. Men jag vet flera som var helt smärtfria efter två veckor! Lycka till! Själv är jag gravid med nummer tre så nu får vi se om det blir vaginalt eller snitt, om bebisen ligger rätt den här gången eller inte. Är bara halvvägs än. Du har en angenäm upplevelse att se fram emot tror jag! I alla fall om jag dömer efter min erfarenhet. Men musiken var skön! Tänk att hela operationssalen badar i Fields of Gold....!

Det känns väldigt bra att läsa detta. Jag har ju T. Södergren som läkare nu och har stort förtroende för honom. Snittet närmar sig. Får mitt datum den 9 april. 8 maj hoppas jag att vi ska få träffa vår dotter. Tack för att ni delar med er!

Undrar vem som ska snitta mig? Blir det Emilio då eftersom han tog beslutet? Det vart ju min tredje läkare liksom. Typiskt, jag har haft otur med vården - har fått träffa 3 olika barnmorskor under min graviditet också! 

Det där med att bli sjukskriven efter snitt känner jag inte igen, det fick inte jag vara.

Hur länge stannade ni efter snittet? 

Pärsikan: Jag kan ha fel med sjukskrivningen... Det var nog så att mannen var hemma för han kunde ju ta f- dagar på det äldre barnet.... Men det stämmer nog att man INTE blir sjukskriven... Jag blandar ihop med veckorna innan födsel då jag blev det pga kraftiga sammandragningar som gjorde det svårt att jobba. Har ett jobb då jag går och står mycket. Jag var kvar ganska länge efteråt. Tror det var tre eller fyra nätter. Hon var låg i blodsockret så de ville ha henne under uppsikt. Men det var bara skönt. Man ligger ju inte på BB utan på 33: an är det va? Och där har man eget rum och mannen kan ligga kvar. Som hotell. Vi visste att det var knökat uppe på BB och dessutom gick vinterkräksjukab där men där jag lågmsprang det sköterskor hela tiden som verkade längta efter att få göra något... Lugnt! Så det var härligt när man hade så pass ont i snittet ändå. Min summering är att själva förlosssningen naturligtivis är behagligare ( skön!) med snitt än en vaginal förlossning ( som ju gör sjuukt ont) men tiden efteråt ( om man inte råkat ut för komplikationer vid vf då såklart) är betydligt enklare. Så båda sätten att föda har så klart sina för- och nackdelar. Jag är glad att få ha varit med m båda. De var häftiga på olika sätt. Men det är klart att man känner en viss stolthet då man klarat en vf utan bedövning (sånär som på lustgas) och att kicken och känslannav den är ENORM! Men det kanske beror på att det var första barnet också, det vet jag inte. Hur som helst är ju upplevelsen att få barn helt obetalbar. Upplever tacksamhet att få vara med om det, vet att det inte är alla förunnat ju.

Karin: vad underbart att höra att allt gick bra. Förstår att de sätter in de bästa de har när det är lite speciella situationer så sär. A-L är ju nästintill en legend. Otroligt skicklig och kompetent. On är ju eg pensionär men kan inte riktigt sluta jobba.... Tror det verkligen är ett kall för henne. Och det är ju tur att hon är kvar! Jag var fullständigt trygg hos henne,