• Anonym (Velpellan)

    Vill ha ett till barn, men relationen knakar..

    Jag och min sambo har ett barn på drygt ett år. Vi har varit tillsammans i drygt två år, och har under i princip hela tiden haft problem. Inte så att vi bråkar egentligen - det gör vi nästan aldrig - utan vi är helt enkelt inte kära i varandra.

    Vardagen funkar helt okej, men båda känner att vi saknar olika saker som vi inte kan ge varann. Vi har pratat mycket om att dela på oss, men samtidigt tänker jag att alla har väl NÅGRA problem? Kanske ska jag vara nöjd som det är och vara glad att det inte finns alkoholism, våld eller droger inblandade, glada att vi inte bråkar en massa osv. 

    Jag har alltid velat ha en rätt stor familj, och längtan efter ett till barn har funnits i snart ett år nu, men det känns ju idiotiskt att skaffa ett till barn om man funderar på att separera? Eller borde jag acceptera läget och försöka hålla ihop med min sambo?

    Hjälp!   

  • Svar på tråden Vill ha ett till barn, men relationen knakar..
  • Anonym

    Att få barn i en redan dålig relation gör ju definitivt inte förhållandet bättre. Måste få fråga varför du känner att du vill nöja dig med att leva i en relation där inte kärleken finns? Är det då inte bättre att ni delar på er så ni båda kan få hitta en partner ni älskar och känner att ni vill dela livet med?

  • Anonym (Velpellan)
    Anonym skrev 2013-02-11 14:18:18 följande:
    Att få barn i en redan dålig relation gör ju definitivt inte förhållandet bättre. Måste få fråga varför du känner att du vill nöja dig med att leva i en relation där inte kärleken finns? Är det då inte bättre att ni delar på er så ni båda kan få hitta en partner ni älskar och känner att ni vill dela livet med?
    Jo jag vet. Jag känner bara så starkt att jag vill ge mitt barn vad jag själv inte hade; föräldrar som bor tillsammans, och jag tänker (kanske naivt?) att det kan bli bättre.
  • Anonym (*)
    Anonym skrev 2013-02-11 14:18:18 följande:
    Att få barn i en redan dålig relation gör ju definitivt inte förhållandet bättre. Måste få fråga varför du känner att du vill nöja dig med att leva i en relation där inte kärleken finns? Är det då inte bättre att ni delar på er så ni båda kan få hitta en partner ni älskar och känner att ni vill dela livet med?
  • Anonym
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:20:36 följande:
    Jo jag vet. Jag känner bara så starkt att jag vill ge mitt barn vad jag själv inte hade; föräldrar som bor tillsammans, och jag tänker (kanske naivt?) att det kan bli bättre.
    Barn mår inte bäst av föräldrar som bor tillsammans, barn mår bäst av föräldrar som mår bra
  • mion
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:20:36 följande:
    Jo jag vet. Jag känner bara så starkt att jag vill ge mitt barn vad jag själv inte hade; föräldrar som bor tillsammans, och jag tänker (kanske naivt?) att det kan bli bättre.
    Vill du ha ett helsyskon så ska du nog stanna bara för den sakens skull o sen gå vidare om ni båda är med på det

    Annars tycker jag du ska gå vidare för allas skull..   
  • mion
    Anonym skrev 2013-02-11 14:21:23 följande:
    Barn mår inte bäst av föräldrar som bor tillsammans, barn mår bäst av föräldrar som mår bra
  • Anonym (vi gjorde ett)

    Vi tänkte tvärtom. Att vi skaffar ett barn till just för att vi inte trodde på oss som par. Då har alltid syskonen varandra och är helsyskon även om de senare kommer få halvsyskon. Så vi hoppade in  i det med öppna ögon och fick ett barn till. Men vi pratade massor om det och det var ett aktivt beslut. För båda ville ha fler barn än 1. Och man vet ju aldrig vad framtiden ger. 

    Vi har inte heller en himlastormande kärleksrelation, men det fungerar. Nu är yngsta 3 år och vi håller fortfarande ihop.  

  • Anonym (Velpellan)
    Anonym (vi gjorde ett) skrev 2013-02-11 14:26:06 följande:
    Vi tänkte tvärtom. Att vi skaffar ett barn till just för att vi inte trodde på oss som par. Då har alltid syskonen varandra och är helsyskon även om de senare kommer få halvsyskon. Så vi hoppade in  i det med öppna ögon och fick ett barn till. Men vi pratade massor om det och det var ett aktivt beslut. För båda ville ha fler barn än 1. Och man vet ju aldrig vad framtiden ger. 

    Vi har inte heller en himlastormande kärleksrelation, men det fungerar. Nu är yngsta 3 år och vi håller fortfarande ihop.  

    Ja det är lite så jag känner också! Jag är rädd att om vi delar oss och skaffar nya familjer så blir vårt barn ensamt och utanför? :S Kanske dum tankte, men ändå. Jag vet också att min sambo vill ha många barn egentligen...
  • Anonym
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:31:24 följande:

    Ja det är lite så jag känner också! Jag är rädd att om vi delar oss och skaffar nya familjer så blir vårt barn ensamt och utanför? :S Kanske dum tankte, men ändå. Jag vet också att min sambo vill ha många barn egentligen...
    Men, det är väl ändå något som kommer bero helt på er och hur ni gör i den nya relationen? På vilket sätt menar du att barnet skulle bli ensamt och utanför i en ny relation men en eventuell ny bebis?
  • Anonym
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:31:24 följande:

    Ja det är lite så jag känner också! Jag är rädd att om vi delar oss och skaffar nya familjer så blir vårt barn ensamt och utanför? :S Kanske dum tankte, men ändå. Jag vet också att min sambo vill ha många barn egentligen...
    Ja om du tror att du skulle behandla ditt barn annorlunda än vad du gör nu om du var med en ny man och ni hade en bebis så tycker jag du skall stanna i förhållandet.......
Svar på tråden Vill ha ett till barn, men relationen knakar..