• Anonym (Velpellan)

    Vill ha ett till barn, men relationen knakar..

    Jag och min sambo har ett barn på drygt ett år. Vi har varit tillsammans i drygt två år, och har under i princip hela tiden haft problem. Inte så att vi bråkar egentligen - det gör vi nästan aldrig - utan vi är helt enkelt inte kära i varandra.

    Vardagen funkar helt okej, men båda känner att vi saknar olika saker som vi inte kan ge varann. Vi har pratat mycket om att dela på oss, men samtidigt tänker jag att alla har väl NÅGRA problem? Kanske ska jag vara nöjd som det är och vara glad att det inte finns alkoholism, våld eller droger inblandade, glada att vi inte bråkar en massa osv. 

    Jag har alltid velat ha en rätt stor familj, och längtan efter ett till barn har funnits i snart ett år nu, men det känns ju idiotiskt att skaffa ett till barn om man funderar på att separera? Eller borde jag acceptera läget och försöka hålla ihop med min sambo?

    Hjälp!   

  • Svar på tråden Vill ha ett till barn, men relationen knakar..
  • Anonym (vi gjorde ett)
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:52:44 följande:

    Ja alltså vi har ju sex, nån gång i veckan. Men i övrigt rör vi knappt varann. :/
    Det måste man inte. 

    Ett förhållande är mer än så. Har ni allt det andra med respekt, ömhet, förståelse, trygghet vänlighet så kan man ha ett otroligt bra liv. Istället för att göra slut och vänta på den fantastiska kärleken som aldrig kommer. Folk skiljer sig för lätt och har allt för rosenröda tankar om vad förhållanden är. Alla förhållanden har sina för- och nackdelar och det är ok. Men man måste ju vara överens om hur man vill leva.  
  • Anonym (Velpellan)
    Anonym skrev 2013-02-11 14:53:36 följande:
    Ja, jag vet ju inte exakt hur ni lever så jag vill inte gärna säga vad du skall göra, men blir så ledsen av att du låter så olycklig och att realtionen låter så kärlekslös Obestämd
    Tack för omtanken! {#emotions_dlg.flower} Jag vet ju egentligen hur det är. Jag ser ju andra par som håller varandra i handen, pussas osv och jag saknar det så mycket... Men samtidigt vill jag som sagt så gärna att förhållandet ska fungera och att vårt barn får växa upp med både mamma och pappa tillsammans.
  • Anonym (Velpellan)
    Anonym (vi gjorde ett) skrev 2013-02-11 14:56:27 följande:
    Det måste man inte. 

    Ett förhållande är mer än så. Har ni allt det andra med respekt, ömhet, förståelse, trygghet vänlighet så kan man ha ett otroligt bra liv. Istället för att göra slut och vänta på den fantastiska kärleken som aldrig kommer. Folk skiljer sig för lätt och har allt för rosenröda tankar om vad förhållanden är. Alla förhållanden har sina för- och nackdelar och det är ok. Men man måste ju vara överens om hur man vill leva.  
    Det är precis det jag är rädd för. Att jag ska gå ur detta, för att sen många år senare inse att jag nog hade det rätt bra.
  • LeaveMeAlone

    Försök att göra ett ordentligt uppryck av relationen först. Fråga dig själv vad du vill ha och ta sedan ett snack med din kille och hör hur han skulle vilja att ni hade det, om det är något som saknas osv. Känslor kommer ofta i form av gemenskap, så att göra saker med varandra, prata och dela med sig av saker till varandra, fysisk närhet osv. Har man kommit ifrån sådana saker så kan man ju alltid prova på att återinföra det. Kanske känns konstlat till en början men finns det känslor så lär dom nog väckas till liv om man gör rätt typ av ansträngning. Märker man att det inte finns något att hämta så ja, då kanske inte fler barn är någon ide, eller vad tror du?

  • Anonym (Velpellan)
    LeaveMeAlone skrev 2013-02-11 15:04:51 följande:
    Försök att göra ett ordentligt uppryck av relationen först. Fråga dig själv vad du vill ha och ta sedan ett snack med din kille och hör hur han skulle vilja att ni hade det, om det är något som saknas osv. Känslor kommer ofta i form av gemenskap, så att göra saker med varandra, prata och dela med sig av saker till varandra, fysisk närhet osv. Har man kommit ifrån sådana saker så kan man ju alltid prova på att återinföra det. Kanske känns konstlat till en början men finns det känslor så lär dom nog väckas till liv om man gör rätt typ av ansträngning. Märker man att det inte finns något att hämta så ja, då kanske inte fler barn är någon ide, eller vad tror du?
    Jag har försökt det, men jag får inte med honom på att försöka. Hur får jag honom att ens villa FÖRSÖKA få det bättre mellan oss?
  • Anonym
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 14:45:15 följande:

    Det är ju lite det som är problemet - vi hade aldrig nån såndär superförälskelse. Det har liksom aldrig varit sådär underbart härligt som jag föreställer mig att andra har/har haft..
    Jag tycker det är skönt att sova utan honom nån natt, men sena börjar jag sakna honom, och jag trivs rätt bra i hans sällskap. Dock saknar jag närhet, kärlek och det fysiska väldigt mycket :( 
    Ok - tror du att det finns möjlighet för att ni kan känna kärlek och närhet om ni jobbar på det? Eller finns attraktionen egentligen inte där? Nu menar jag inte att ni tycker att den andra sex bra ut - attraktion är ju inte utseendestyrt. 

    Jag tycker i alla fall att det känns tråkigt om du ska leva utan kärlek och bara ha en bra vän som du bor med och har barn med. Vissa kan ju vara lyckliga i det också och då ser jag ingen anledning att lämna. Men om du på något sätt känner dig olycklig och drömmer om något mer, någon annan så känns det bara dumt att stanna för barnets skull. Kanske kan ett syskon ändå vara bra. Då har de ju i alla fall varandra, även om inte ni föräldrar bor ihop så verkar ni ju komma överens och det antar jag att ni skulle göra även efter en ev. separation... 
  • Anonym
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 15:08:25 följande:
    Jag har försökt det, men jag får inte med honom på att försöka. Hur får jag honom att ens villa FÖRSÖKA få det bättre mellan oss?
    Jag tror inte det är något du kan ta fram, det är nog en vilja som måste komma från honom.
  • Anonym (vi gjorde ett)
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 15:08:25 följande:
    Jag har försökt det, men jag får inte med honom på att försöka. Hur får jag honom att ens villa FÖRSÖKA få det bättre mellan oss?
    Ni måste ju för det fösta ha samma syn på vad som är bra och dåligt i ett fröhållande. Ni måste ha samma mål. Utan det kommer ju alltid någon bli besviken. 

    Min poäng är att det är bara upp till er hur ni vill leva, men ni måste vara på samma våglängd.  
  • Anonym (Velpellan)
    Anonym skrev 2013-02-11 15:10:18 följande:
    Ok - tror du att det finns möjlighet för att ni kan känna kärlek och närhet om ni jobbar på det? Eller finns attraktionen egentligen inte där? Nu menar jag inte att ni tycker att den andra sex bra ut - attraktion är ju inte utseendestyrt. 

    Jag tycker i alla fall att det känns tråkigt om du ska leva utan kärlek och bara ha en bra vän som du bor med och har barn med. Vissa kan ju vara lyckliga i det också och då ser jag ingen anledning att lämna. Men om du på något sätt känner dig olycklig och drömmer om något mer, någon annan så känns det bara dumt att stanna för barnets skull. Kanske kan ett syskon ändå vara bra. Då har de ju i alla fall varandra, även om inte ni föräldrar bor ihop så verkar ni ju komma överens och det antar jag att ni skulle göra även efter en ev. separation... 

    Jag tror nog ändå det nånstans inom mig, annars borde jag ju gett up helt? Däremot är min kille svår att övertala till att försöka..

    Vi kommer absolut bra överens och har samma åsikter om i princip allt, och det hoppas jag innerligt fortsätter även in vi skulle flytta isär. 
  • LeaveMeAlone
    Anonym (Velpellan) skrev 2013-02-11 15:08:25 följande:
    Jag har försökt det, men jag får inte med honom på att försöka. Hur får jag honom att ens villa FÖRSÖKA få det bättre mellan oss?
    Du kan inte tvinga honom att försöka, men du kanske kan få honom att förstå vad som är viktigt för dig, och att om det som du vill ha inte kan hämtas i er relation så kommer ni göra slut. Sen får han ta ställning till om han vill kämpa eller ge upp. Man kan inte äta kakan och ha den kvar.
Svar på tråden Vill ha ett till barn, men relationen knakar..