Pappa super ihjäl sig

Jag är i samma exakt samma situation som dig och har varit i samma situation de senaste 20 åren.
 
Jag kan bara konstatera att det blir bara bli värre och värre med tiden, accelererar fortare och fortare, och ljuset i tunneln blir allt mindre och mindre. 

Tro mig i detta, Man gör allt i sin makt med hans demens, in och ut på sjukhus, äldrevård, LVM, kommun, socialtjänst, men, det kommer alltid ner till om personen vill ta tag i sitt liv eller inte vilket tyvärr oftast inte sker. Våra lagar om fri vilja i Sverige är väldigt stark, och 67 åriga män väljs bort i förmån till 30 åringar som fortfarande kan inse att dom har ett helt liv framför sig. Och även om du får igenom ett LVM program (som är ett kapital i sig) så är han ute efter 6 månader och kommer med största sannolikhet att belöna sig själv med rejält mycket sprit och då står du på ruta ett igen, och då känner du dig väldigt tom på hopp! På detta har du demenssjukdomen vilket man får efter lång alkoholintag som gör att han kommer ännu mer tro på det han själv inbillar sig. 

Man måste inse att som son/dotter bär man INGEN skyldighet till sina föräldrar och det måste man banka in i huvudet. Man ska inte känna skuld för att ens pappa väljer att ta livet av sig genom alkohol. Dom som tror det har inte gått igenom det helvete som alkoholmissbruk bär med sig.

Jag säger inte släpp taget och låt han dö i sin egen skit, jag anser att man ska hjälpa till så att han får de verktyg han behöver tex hemtjänst, men känn aldrig skuld om han inte vill acceptera hjälpen. Bara vet om att processen kan knäcka en själv mentalt, speciellt om du bär ansvaret över en egen familj.