Inlägg från: Anonym (vet inget) |Visa alla inlägg
  • Anonym (vet inget)

    Att ta fortsterbarn

    Vad har de för krav? Jag har problem psykiskt men inget som påverkar mina egna barn utan de mår jätte bra och är trygga. Är detta något som kan stoppa att jag skulle få ta fortbarn?
    Hur funkar de ekonomiskt, om man ska vara hemma med det barnet får man typ som föräldrapenning då?
    Eller ingenting?

    Skulle vara mysigt att ta ett litet barn som vi fick ta hand om och ge trygghet.

  • Svar på tråden Att ta fortsterbarn
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:22:18 följande:
    Ring socialtjänsten i din kommun och rådfråga.
    Okej
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:23:03 följande:
    "Mysigt" att ta fosterbarn.....?? Nja, då har du missuppfattat rejält vilket arbet det ligger bakom att ta hand om ett barn som mår dåligt!
    det beror ju helt och hållet på vad det är för barn...men mysigt menar jag att få ge kärlek, trygghet, värme och omsorg
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:24:01 följande:

    ÄR ju inte bara små barn som behöver hjälp och trygg familj.

    Du som foster familj kommer ofta ha med bio föräldrar att göra också och ska göra de bästa för god kontakt  
    Nej det förstår ju jag med, men man kanske har lite att säga till om vad man kan tänka sig eller....vad som skulle passa in i vår familj
  • Anonym (vet inget)

    Det var väldigt vad här var negativt! Är du samma människa som skriver här, eller?

  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:25:32 följande:
    Jag kan på en gång säga att du inte kommer att få bli fosterfamilj och det med tanke på din sista mening. Du har helt missförstått vad det innebär att vara fosterfamilj...
    Läs vad jag svarat ovan på detta
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:26:41 följande:
    Spontant tänker jag att man måste ta hand om sig själv först och må bra.
    Innan man kan ta hand om nån annan.
    Och ett fosterbarn har ofta haft det jobbigt innan och varit med om trauman, dom i synnerhet behöver trygga och stabila vuxna.
    Som vet vad dom gör, det är sköra individer som redan farit illa, det är viktigt att dom inte råkar mer illa ut, utan kommer till riktigt, riktigt bra föräldrar.
    Där ska man ställa höga krav.     
    Det vet jag och jag och min man är BRA föräldrar!
  • Anonym (vet inget)
    Anonym (abcde) skrev 2013-03-01 11:39:34 följande:
    Min mamma har varit dagmamma i alla år och skött det alldeles utmärkt.
    Många är de fd dagbarn som fortfarande kommer förbi på en fika för att de tycker så mycket om henne.

    Min mamma har i alla år haft psykiska problem. Hon har periodvis, så fort dagbarnen gått hem, lagt sig på sängen och stirrat i taket och inte orkat företa sig något.
    Hon har dock aldrig varit elak mot något av sina barn (3 st) eller på något annat sätt gjort vår barndom otrygg, men självklart var det tråkigt för oss som familj när hon inte orkade med att engagera sig i oss.
    Fördelen var ju att vi tidigt fick lära oss att hjälpa till hemma - men det är ju inte direkt fel att kunna det.    

    Vad jag vill säga med detta inlägg är att människor är så olika och om ts känner att hon och hennes familj skulle vara ett bra familjehem så tycker jag de ska gå vidare och höra sig för om det är möjligt. Inte alla barn som är fosterbarn mår heller dåligt.    
    Tack för de orden!!
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:41:29 följande:

    Vad då passar i er familj??

    De är barnets behov som är vikigast inte erat skaffa egan då.

    De barn som behöver foster hem mår ofta dålig varigt med om trauman bråk fylla missbruk över grepp mm de är mycke jobb med att få dessa barn att må bra igen.      
    men snälla du,di verkar missuppfatta allt, det är väl klart att barnets behov är viktigast men om det finns några barn som behöver fortpplacera kan man ju titta över vart de skulle passa bäst, trivas bäst, må bäst etc. man kanske tittar över lite hur vår familj ser ut, hur gamla våra barn är etc
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:43:39 följande:
    Det är ni som ska passa för barnets behov, inte barnet som ska passa för er familj...
    Nu får du ge dig!!!
    Du missförstår ju allting! och verkar inte förstå
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:44:25 följande:
    Är nog lite si och så med det där.

    Jag vet en familj där det äts medicin för psykiska besvär (både föräldrar och bio.barn). Där har man önskat sig ett specifikt kön och en viss ålder... och det fick de... och det är bara att slussa vidare barn som inte passar in.
    Det gäller bara att kunna prata för sig.

     
    Har också hört detta! Ett sådant fall!
  • Anonym (vet inget)
    hymafr skrev 2013-03-01 11:44:27 följande:

    Men man kan visst få vara med och bestämma.
    Känner t ex till de som enbart vill ha uppväxtplaceringar och det är inga problem. 
    ja jag har också hört detta, från ett par som har ett syskonpar
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:49:24 följande:
    Det jag undrar är om en förälder kan vara psykiskt sjuk utan att det påverkar barnen/familjen det allra minsta? 
    Ja i alla fall i vårt fall där mina barn är trygga och välmående enligt alla runtomkring exempelvis förskola. de får mycket kärlek och har två kärleksfulla föräldrar, en underbar pappa! Jag låter aldrig mitt mående gå ut över mina barn.
  • Anonym (vet inget)
    Fanny b skrev 2013-03-01 11:49:50 följande:
    Jag vet inte hur detta fungerar men jag tror spontant att man som fosterföräldrar bör kunna anpassa sig till barnens behov. Jag kan tänka mig att barn som anses svåra kanske kommer familjer med mer erfarenhet, men det kan också vara så att fosterbarnen ändrar sitt beteende efter varit hos sin fosterfamilj ett tag.

    En mjukstart kan vara att först ansöka om att få vara avlastning för barn som kommer på helger. Och därifrån se hur om du skulle orka bli fosterförälder.  
    ja det var ju en bra tanke, att börja med helger
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:51:33 följande:

    Hm, precis, jag hade en depression och jag vet att det påverkade min familj.
    Och ändå var jag ytterst noga med att inte låta det gå ut över familjen, men dom märker ju att mamma är ledsen, inte mår bra och det påverkar dom förstås.
    Det går inte att låtsas och spela, det skiner igenom.    
    Jag har inte nämnt något om depression
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:55:17 följande:



    Är ju olika som skriver så vem ska ge sig ?
    'Du måste kunna ta de folk skriver utan se det som på hopp   


    I början var det ju en och samma människa hela tiden, det kunde man läsa mellan raderna och det var den anonym jag menade. Självklart tar jag det folk skriver men inte när det är provocerande, då kan man sluta
  • Anonym (vet inget)
    Anonym skrev 2013-03-01 11:56:27 följande:
    Jag har inte skrivit alla anonyma inlägg, det som du svarade på var mitt första här i tråden. Du skrev att du ville ha ett barn som passade er familj och då skrev jag att du ser det på fel sätt, det är er familj som ska passa barnet. 
    att barnet för att få det "så bra som möjligt" passade i vår familj men de barnen vi var och dras åldrar etc
  • Anonym (vet inget)
    Anna74a skrev 2013-03-01 12:00:22 följande:
    Jag träffade på en person som säkerligen hade odiagnostiserad adhd .
    Glad, rejäl, framåt och med mycket energi, hon hade fosterbarn med adhd.
    Kan tänka mig att hennes energi var till nytta i det fallet.
    Tack !
  • Anonym (vet inget)

    verkar som många här har fördomar när det gäller psykiskt mående, alla verkar tro att man är psykiskt störd och psykiskt sjuk för att man inte mår hundra psykiskt!

Svar på tråden Att ta fortsterbarn