Sent tal..? 1½åring.

Vad menas med problem med munmotoriken? Vad var det med er son som gjorde att ni var såpass oroliga att ni kontaktade logoped och inte bara väntade som verkar vara grejen för de flesta andra?

Man gör visst språkutredningar på barn under tre, och det är bättre att fånga förseningar tidigare än efter treårskontrollen.

Och det är inte heller så att man inte behöver oroa sig om förståelsen finns.

Vid 1,5 års ålder bör man kontakta logoped om varken orden finns eller förståelsen verkar finnas. Om er dotter inte har 7-8 ord vid 1,5-årskontrollen, se till att få göra ett återbesök vid två år. Om hon vid två år inte talar i tvåordsmeningar ska ni ha logopedremiss.

Vår son, snart 3,5, visade sig ha en expressiv språkstörning och vi använder tecken o språktränar med honom. Han har gjort stora framsteg och använde häromdagen sin första fyraordsmening! Vi sökte hjälp när han var 2,5 och inte använde tvåordsmeningar. Hans pappa var också sen.

Ett tips är att använda tecken som stöd. Det är bra för språkinlärning och språkinlagringen, och är det första som brukar rekommenderas vid språkförseningar (även om din dotter inte är sen i dagsläget).

Läsning är också bra för att stimulera språkutvecklingen.

Sen en sak till, vi gjorde likadant med vår son, men har fått utveckla papegojande. Alltså, att benämna saker och ge tillbaka ordet till barnet:
- titta! (Barnet pekar)
- Titta bilen, ja!
Och samma sak om de försöker härma, typ:
- Bii!
- Bilen!

Skitjobbigt och enformigt kan det bli, men det ger faktiskt resultat.

Det var enkelt för oss. Han var 18 månader och hade aldrig jollrat och sa inte mer än mmm. BVC tyckte det var helt normalt förövrigt så vi fick skicka självremiss.  Han var 20 månader när han fick tig och första utredningen visade att han hade normal utveckling på allt förutom talet. Han förstod och kommunicerade (med kroppsspråk) helt efter åldern, men var rejält försenad i talet.

Vi fick gå en kurs i stödtecken, nått som är och har varit en stor hjälp. 

Vid ca 2 års ålder kom de fösta orden, enkla ord som är lätta att uttala som mamma och pappa och vid ca 2,5 års ålder kom den stora ordexplosionen och då kunde man pga att det är vissa ljud han har svårt för konstatera att problemet ligger i munmotoriken, i hans fall ligger kort tungband bakom mycket av ljudproblemet.

Vid 3 års kontrollen så reagerade BVC på att han var talförsenad. Då talade han enstaka ord och hade en tvåordsmening. Däremot så kunde han kommunicera fullt ut med hjälp av tecken, ord, och kroppsspråk. Hade vi inte skickat in en remiss hade han alltså inte fått nån hjälp förrän nu. Alldeles för sent. 

Nu är han 3 år och 3 månader och han har hunnit ifatt språkutvecklingsmässigt på det sättet att han numera har långa meningar och berättelser, men han uttalar extremt illa och kombinerar med stödtecken för de ord han inte kan säga. Nästa steg i hand fall blir till att klippa tungbandet för att se om det kommer att göra så att han kan uttala orden korrekt. 

Ett och ett halvt år av språkträning hade han missat helt om inte vi valt att skicka in en självremiss. Det är inte ok  att BVC inte reagerade. Tack vare att vi iaf reagerade så fick han ett språk som han kan använda hemma och på dagis. Även dagispersonal fick gå kursen i stödtecken.

Min äldsta sa knappt 8-10 ord då han var 1½ år och kom egentligen inte igång med 2-ordsmeningar förrän han var drygt 2 år. Yngsta pojken har varit mycket tidigare. Han är 20 mån nu och pratar i meningar om 4-5 ord. Idag förvånade han mig genom att tala om vart min panna, kind och haka är. Jag tror han kan flera hundra ord. Det är så himla olika från barn till barn med kan ändå vara normalt. Så länge barnet ändå förstår (som ditt barn ändå verkar göra TS) så kan man nog ha lite is i magen. Men vid 2 års ålder bör ju ändå barnet kunna säga två ord tillsammans annars kan det vara bra att få kontakt med en logoped bara för säkerhets skull.

Talet kan komma senare utan att den kognitiva förmågan är påverkan. Einstein började tala vid fyra års ålder exempelvis. Vår som var lite så, föredrog ordlös kommunikation innan han kunde göra sig förstådd med ord, kröp till han kände sig bekväm med att springa, etc.

Det är ju det språkstörning innebär; att den språkliga förmågan är påverkad men inte icke-verbal kognition.

Det är just det som en är en spåkstörning. Dvs att språket är påverkat men inte resten. Min son har en språkstörning. Det har aldrig varit nån tanke på att det skulle vara nått annat fel än på själva talet. 

Det finns så många varianter på samma tema . Min äldsta har också alltid förstått väldigt mycket, men var väldigt tyst länge. Jollrade knappt, sen med första orden etc. Vi var hos logoped första gången när han var ganska precis 3 år. I det läget konstaterades mycket god kognition, ordförråd etc men att talet var något senare än normen. När han var 4 fick han en konstaterad uttalsförsening. Han fyllde 5 i julas och i dagsläget har han svårigheter med "s" samt glömmer bort de bakre ljuden. För ett halvår sedan hade han inga av de bakre ljuden. Numera sitter de klockrent, men vanan är stark och i vardagligt tal så glömmer han bort. 

Att ha kontakt med logoped är aldrig fel. Rekommenderar det också varmt. För vår del var det ingen brådska och inget som det jobbades/tränades med tidigt, men bra att kolla upp vari svårigheten ligger....om det finns någon svårighet.....tidigt.