Grannarna är muslimer och det har blivit kulturkrock om mat, hjälp
För att göra en lång story så kort det går så har det helt plötsligt blivit ett problem mellan oss och våra närmaste grannar. Vi bor i parhus och de i den andra delen är muslimer. Jag bryr mig inte om vad de gör och inte, men de äter inte gris. Det spelar mig ingen som helst roll och folk får äta vad de vill och låta bli det dom vill.
Nu till saken.
Vi har barn som går i samma förskoleklass. Och de har lekt tillsammans i flera år, men är först nu så stora att de vill vara själva hemma hos varandra. Dvs att inte en förälder från varje hushåll är med. De får leka hur mycket de vill när det passar in i vardagen, men barn blir hungriga. Ibland på eftermiddagarna är de här och då äter de mellis här. Gärna mackor och mjölk eller så. Även middag ibland när det är planerat. Men vi äter allt och planerar inte våra måltider efter när denna lek kan tänkas ske. Det är inga fasta tider.
Nu är jag sjukt kluven för grannbarnet vill smaka allt som mitt barn äter. Och självklart älskar mitt barn skinka på mackan, pasta med ost och skinksås, korv osv osv. Jag försöker att aldrig ställa fram gris när det barnet är här. Barnen var här och lekte igår och vi lagade mat. Grannarna åkte iväg en stund och frågade om det var ok. Sedan ringer de och har blivit lite försenade. Jag sa att det var ok, men att vi snart skulle äta. De frågade då om deras barn kunde äta här och det sa jag ja till. Och nu igår var det gratinerad kassler med annanas och ris. Jag frågar då barnet om jag ska steka en kycklingfilé till riset.
Men nej, barnet ville absolut ha det vi åt. Jag förklarade att det var gris, men det spelade som vanligt ingen roll. Slutade med att jag försökte få även mitt barn att äta kyckling med två sura barn som resultat.
Tog upp det med föräldrarna på kvällen, att jag känner mig osäker. De var tydliga med att de inte vill att deras barn ska äta gris och att det barnet måste lära sig att andra runt omkring gör det utan att gnälla. Men det blöder ju i mitt mammahjärta där barn borde får äta det de vill ha så länge det är mat. Och barnen är superbra kompisar och vi kommer ju ställas inför kulturkrockar många gånger. Men vi kan ju inte låta det förstöra vänskapen.
Hjälp med tankar och råd...