Härligt. Har precis skickat mail till dem och barnmorskegruppen så jag får se vad de säger. Kul om vi skulle stöta på varandra där någon gång (även om vi inte skulle veta vem den andra var
). Jag bor just nu i det stora förlovade landet i väst. Tack och lov en bra bit från Boston dock....
Precis
Jo jag tycker också jag har hört mycket om att man ska kunna göra tidiga ultraljud här. Ska kolla vad min försäkring täcker så jag inte åker på en enorm räkning bara... Det hade ju såklart varit spännande att få gå på kontroll här. Jag skulle gärna vilja veta barnets kön och det känns som att det är vanligare att man får reda på det i USA jämfört med hemma i Sverige där folk ofta får betala för det. Hade varit kul om det skulle visa sig vara en liten tjej där inne eftersom nästan alla som jag och min man känner har fått pojkar. Behöver jämna ut skillnaden liksom 
. Fast såklart vill vi ju främst bara ha ett barn. Könet spelar mindre roll.
Ja det är jätteroligt. Och fick precis reda på att en av min mans bästa vänner ska ha barn i oktober så jag hoppas att vi båda får behålla våra barn så att de kan leka i framtiden.
Vill gärna vara anonym här på fl. Hoppas du inte tar illa upp
Nu har jag också skrivit in mig på Kungshöjd carolina1981! Ska dit på första besök den 7/6. Spännande. Förhoppningsvis ska jag lyckas gå till en barnmorska här i USA också. Inte helt lätt. Ringde igår och samtalet ägnades åt att berätta vilken hudfärg jag har, om jag är gift eller inte och vilken försäkring jag har. Inte riktigt samma procedur som i Sverige med andra ord.... Hoppas nu bara jag får tid där snart.
Eller hur
Idag kände jag mig nästan illamående. Svårt att förklara, men det kändes som om jag höll på att bli åksjuk men inte riktigt blev det. Annars är jag mest kissenödig och har lätt "mensvärk" kring livmodern och korsryggen. Lite jobbigt men samtidigt tänker jag att jag har läst någonstans att om man har känningar så betyder det förmodligen att allt går som det ska. Det enda dåliga med det är att jag blir lite nojjig när jag inte känner något
Åh nej vad jobbigt! Hoppas verkligen att det går bättre den här gången.
Det här är första gången jag är gravid så jag vet inte alls hur jag skulle hantera ett missfall. Fast jag försöker att tänka att vad som än händer så är jag i alla fall glad över att jag har fått känna på hur det är att vara gravid. Och så försöker jag att inte bli stressad över saker för jag har fått för mig att det kan påverka embryot negativt. Fast det är nog egentligen som du säger att det är nog väldigt lite man kan påverka...
Åh guuud vad fint sagt MariaOchNiklas! Vilken fantastisk glädje att tänka på att vi (förhoppningsvis) kommer vara tre till jul 
Jag ska fokusera på det varje gång jag känner mig lite orolig.
Nej vad tråkigt nymfen! Måste kännas så jävla tungt. Önskar dig all lycka till nästa gång i stället.