Anonym (Ont) skrev 2013-04-16 23:21:53 följande:
ja nu vet ju inte du vad jag lider av?!? och jag har prövat en hel djungel av olika läkemdel samt att den läkare jag går hos är specialist på just det området. som det är nu prövar jag bara denna medicin och vet inte om den passar mig heller, antar att du menar nsaid mediciner, vilket jag inte tål, dom hamnar jag definitivt på sjukhus av ifall jag tar. har iaf pratat med en annan läkare och han har berätta vad jag kan ta, så tack för alla svar men nu lämnar jag denna tråd.
----------------------------------------------------------------------- Mitt inlägg var definitivt inte med med mening att göra ett påhopp på dig alls och hoppas verkligen inte att du tog det på så vis, men "hör" på ditt svar att du tolkade det så. Problemet med internet: man kan få fram sitt budskap som IRL, tonfall, ett litet leedende ( inga smileys, lol) osv, finns ju inte med. Jaja, ville inte SÅRA eller anklaga, eller något negativt på så vis. Jag känner ju inte ens dig, allt här är ju anonymt, vilket är helt fantastiskt, vilket gör att vi alla kan söka hjälp/be om råd/bolla tankar, vad som helst, något man kanske aldrig annars vågat göra "på riktigt" för att man anser att vissa ämnen är alldeles för känsliga att ta upp, att prata om.]----------------------------------------------------------------------- Som svar på din fråga: jag "lider" inte av nåt, dvs: jag har ingen sjukdom eller diagnos, inget jag behöver läkemedel för av läkare. Och jag förstår, absolut, om man har kronisk smärta, hur viktigt smärtstillande är. Så att man kan ha en dräglig dos av livskvalitet, det är ju det vi alla strävar efter. Kanske inte borde svarat öht, detta är ju så tabulagt och jag borde insett att du skulle ta det som att jag "skrek" knarkare åt dig ( läste just nu igenom, noga, din sista rad) ]----------------------------------------------------------------------- Saken är den, HADE jag lidit av kronisk smärta själv, hade jag också tagit allt, vad som helst, för att slippa. Kanske lite väl för glatt, har själv varit beroende av opiater. Något som jag, dvs JAG verkligen skäms för. Det har inte varit roligt, och för att döva den ångesten, tog jag mer, för att slippa tänka på det. Ang opiater, man kan nog gå hur högt som helst ( ta det inte bokstavligt nu, alla slutar andas vid för hög dos, inget, inte ens broccoli, är nyttigt, i allt för höga doser. Dom säger ju det:allt med måtta och det stämmer)]-----------------------------------------------------------------------]-----------------------------------------------------------------------Orkar inte gå in precis hur allt började för mig, men jag slutade väl på en daglig dos av oxycontin, kanske 6 styckna 40 mg'are och det två gånger per dag. ( Någon enstaka gång faktiskt mer, men då tog jag en extra efter någon timme, då jag inte kände nåt, efter den första dosen.) Det var det enda jag levde för, det första jag tog när jag vaknade och det jag såg framemot och hade som morot för att traggla mig genom den elländiga dagen för att få ta på kvällen. Antar ( snarare vet) att jag aldrig tog större dos än så, är väl för att jag insåg att då, DÅ skulle jag dö. Och trots allt, dö har jag aldrig velat göra. ]-----------------------------------------------------------------------]-----------------------------------------------------------------------Allt detta är ju helsjukt, inser det nu och har alltid vetat, hela tiden. Och saknar opiater av hela mittbhjärta även nu. Hade jag inte oxycontin, tog jag vad som helst i opiatväg. Vad som helst, bara det hade opiater i sig. Det som en gång, för väldigt länge sen nu, efter ett kirurgiskt ingrepp som var otroligt smärtsamt, fick mig helt yr i bollen och det bara efter EN endaste tablett 5 ynka milligram, Vicodine) rörde mig inte i ryggen längre, hade behövt minst 40 styckna Vicodine tabletter för att få mina receptorer mättade, men DÅ hade jag ju dött i leversvikt, var tablett innehåller 500 mg acetaminophen, maxdosen/dag är 4000 mg) så DET gjorde jag aldrig. Kunde sitta med hundratals Vicodine framförmig och räkna timmarna, sved inom mig, so close...yet sof f#