Varför saknar de flesta tjejer egna intressen?

Jag tror att män per automatik tolkas som smalare eller mer intensiva i sina intressen än vad kvinnor generellt gör. Till exempel att en man som säger sig vara intresserad av musik till exempel tolkas som en skivsamlare medan kvinnan tolkas som att hon lyssnar på P3 och köper en skiva med skvalmusik då och då. Jag stötte på den uppfattningen ofta när jag var engagerad i indiescenen för dryga decenniet sedan. Trots att vi skrev fanzines, dj:ade, gjorde egen musik och så vidare.

Jag tror förresten inte att jag var så specifik i mina intressen när jag hängde på dejtingsajter. Det kan till och med vara så att jag hade samma intressen listade som exemplifieras här ovan. Men för det första håller jag ju inte med om att det bara skulle vara konsumerande intressen (jag är intresserad av mat, men det innebär att jag är intresserad av matlagning, syltning och saftning och konservering, jag tillverkar korvar och pastejer, är ute i naturen och plockar bär och svamp, odlar potatis och grönsaker och bär, jagar etc). Jag är litteratur- och musikkritiker och tjänar således pengar på tre av mina intressen (att läsa, lyssna på musik och att skriva). Jag bloggar - initierat - om ett ganska smalt specialintresse och har gjort väldigt länge. Jag läser facklitteratur om kultur i allmänhet och kulturhistoria och postmodern teori i synnerhet. Jag älskar programmering! = en bråkdel av mina intressen.

Jag är rätt övertygad om att om jag skrivit ner allt detta hade jag skrämt bort 98% av alla män som tittade på min profil. Jag var förresten 28 när jag och min man först började skriva åt varandra. Min man är förresten intresserad av posthistoria, det klämde han inte ur sig förrän vi flyttat ihop.

 

Kan tillägga att jag hade skitroligt när jag var reggad på några dejtingsajter. Jag dejtade killar som var väldigt olika mig (och vi hade väldigt kul, om än det inte ledde till något annat än ett par dejter och i vissa fall vänskap), bland annat ett kortare förhållande med en doktorand i teknologi som gillade hårdrock och cross. Långt ifrån de kulturmänniskor, bokförläggare och musiker jag normalt umgås med och hänger med.

 Min exmake och jag hade vårt stora intresse gemensamt, och hur gick det? Åt pipsvängen. Jodå, det höll så länge vi bara ville ägna oss åt det intresset, men jag insåg att det inte var någon bra grund att bygga en familj på. Jag och min nuvarande man hade inledningsvis de "hushållsnära" och rätt generiska intressena gemensamt. Det är å andra sidan det vi umgås kring och det förtar inte det faktum att vi har intressen på skilda håll.

Varför måste man vara så inskränkt? Vi har åtta år på nacken, och två barn. Fastän vi båda hade "mat, vin och resor" listade som intressen. 

Lisa Förare-Winbladh är ytterligare ett sådant exempel på en person som har mat som sitt stora intresse. Hon lever på det också (som matskribent). Hujedamig! Mat är ju något man måste äta!