Varför saknar de flesta tjejer egna intressen?

Jag målar. I olja. Och jag är urusel. Ingen kommer att upptäcka mig om femtio år och säga att jag var en stoooor konstnär. Jag är faktiskt skitdålig. Men jag blir lycklig av att måla. Att blanda färgerna, att kleta, smeta och stryka ut färgen, att välja pensel och doften av terpentin...... Jag gillar allt som har med oljemålning att göra. Mina "verk" sitter inte på väggarna och ofta målar jag nytt på gamla "tavlor" för att spara dukar. Jag skulle inte vilja vis dem för någon och inte aspirerar jag på att bli känd heller. Men när jag målar så försvinner jag in i mig själv. Omvärlden tonar bort och jag slutar tänka. Jag bara finns. Det är underbart. Total avkoppling.

Och enbart min ensak.   

Det här kan vara något av den ytligaste analys jag har stött på. Du har aldrig slagits av att människor kan vara intresserade av sådant de inte gör tillsammans med andra utan för sig själva? Eller möjligen av att den där kvinnan på andra sidan datorn är intresserad av just datorer, internet, sociala medier? Eller ska man hellre träffas på WoW-konvent?

Men visst, lätt är det ju inte att hitta någon på ett bibliotek. Eller en skivmässa.