Jag trodde jag hade det. Jag har haft 27 bihåleinflammationer sen jag flyttade till Göteborg i jan 2010., minsta lilla förkylning satte sig på bihålorna och jag åkte dit på ytterligare en. Jag kunde gå till jobbet frisk på morgonen vid åttatiden för att klockan tolv vara tvungen att åka hem med 40 graders feber, vara heltät i hela ansiktet, börja få röda märken på kinderna, och med fruktansvärd huvudvärk. Jag går ingenstans utan mina citodontabletter. INGENSTANS! Jag visste aldrig när det skulle komma.
Och när jag återigen ringde vårdcentralen för att få en akuttid så frågade dom hur länge jag varit sjuk, ärlig som jag var så sa jag att jag varit dålig max ett dygn och samma svar som alltid, då är det ingen bihåleinflammation men om du insisterar kan du väl få en tid då... Väl hos doktorn så var det samma sak, du kan inte ha... och så upp på rötgen, jag är röntgad sex gånger vid sex olika tillfällen där läkaren inte trott mig innan jag hamnade på sahlgrenskas specialmottagning. Och varje gång gått därifrån med pappret i handen som talat om att jag har haft förtätningar i kinder, panna och neråt tänderna. Precis som jag sa. Men man kan inte ha bihåleinflammation om den inte kommer efter förkylningen och du kan inte ha det på båda sidorna av ansiktet. Jag tycker att det borde ha räckt med att läsa min journal där allt stod.
Det var hemskt! Jag hade dåligt samvete varenda gång jag var tvungen att ringa jobbet igen och säga att jag inte kan komma imorgon för att jag blivit sjuk. IGEN! Jag har i vissa perioder varit sjuk mer än vad jag varit frisk. Ätit antibiotika varje gång, jag har snittat en antibiotikakur i månaden ungefär. Sen har det inte spelat så stor roll om det varit sommar eller höst utan jag har varit sjuk jämnt.
Peppar, peppar sen jag var till salhgrenska sjukhuset på öron/näsa/hals mottagningen och träffade doktorn där i november förra året så har jag varit sjuk bara tre gånger efter det!
Där tömde dom bihålorna i kinderna men eftersom jag var täppt i hela ansiktet så fick jag ändå mer antibiotika då.
Sen var jag dit på röntgen av bihålorna för att få se om jag hade en kronisk variant men det hade jag inte. och doktorn tyckte inte heller att det som buktade in på höger sida (där jag har haft värst problem) var så illa att en operation av näsbenet behövdes.
Jag blev istället ordinerad kortisonnässpray det närmasta året (minst, förmodligen upp till 1.5 år), så det håller jag på med ännu. En gång om dagen när jag är frisk och två gånger om dagen när jag är sjuk. Plus att dom där tyckte jag skulle börja skölja näsan med koksalt. När jag började med det i januari i år så kom inte vattnet ens igenom näsan och ut på andra sidan för att jag var konstant täppt.
I april, maj någongång så kunde jag andas genom min högra näsborre igen! Hurra. Det har inte jag kunnat göra på flera år ens som helt frisk. Och ingen bihåleinflammation sen i början av april. Jag vågar knappt tro att det är sant 
Men jag vågar inte riktigt ropa hej ännu, jag ska igenom en höst nu på jobbet. När jag har varit till doktorer på vårdcentralen har dom tom antytt att jag kanske ska byta jobb (jag jobbar med dom allra yngsta i förskolan). Fast just nu känns det inte som om en förkylning är så farligt, för senast så stannade det just vid det, jag vart bara förkyld.
