Mitt barnbarn liknar bara sin mamma

Utseendemässigt kan man ju tänka så..men nog är det 2 gener i barnet?
Min mamma(barnets mormor) hade svårt för mitt barn tidigare.."jag ser bara pappan i barnet,det är svår för mig" Hur sårande? Jag bröt med min mor ett tag,det är mitt barn och vill inte att barnet känner av dessa vibbar.
Däremot har min mor bättrat sig och ser barnet som mitt nu(trotts sin far tokblåa ögon;) och ser att barnet är lik mig till sättet :)

Som mor och farföräldrar behöver man inte passa barn om man själv inte vill. in mamma passar aldrig,hon tycker hon gjort sitt med barn. Visst är det tråkigt,men helt sin fulla rätt.     

Tror folk tror man måste gilla någon för att man är släkt? Så är ju inte fallet. Träffar jag kompisars eller kusiners barn,behöver jag inte gilla de. Jag hade aldrig kanske umgåtts med de om jag inte kände deras föräldrar.

Nä,det är sant. Barnet får betala priset för vad mamman är.
Som jag har en alkoholist till pappa..då var jag dömd i många ögon,tills de lärde känna mig. 

Exakt!
Men jag skiter i vad andra tycker/tänker..jag vet vem jag är. Men nog fan har man bevisat många personer fel flera ggr. Det är synd bara att man måste bevisa saker för att man har skitföräldrar. Jag är ju inte de.