Mitt barnbarn liknar bara sin mamma
Anonym (Farmor) skrev 2013-08-15 14:26:34 följande:
Jag har en svärdotter som jag helt enkelt inte kan med. Jag skulle aldrig i hela mitt liv spenderat så mycket som tio minuter ihop med henne om det inte vore för att jag ibland måste eftersom hon är tillsammans med min son. Tillsammans har de en sjuåring och barnet liknar enbart och uteslutande sin mor. Personligheten är exakt den samma. Som om ungen vore snuten ur son mors spetsiga näsa. Jag älskar min son och jag har inget att göra med vilken fru han valt. Skulle aldrig lägga mig i deras liv på något sätt eller låta dem märka hur illa jag tycker om kvinnan. Jag behandlar förstås också alltid barnet med respekt, trots att jag inte hyser några varma känslor för barnet.
Problemet är nu att de, både min son och hans fru, vill att jag ska ta hand om barnet mer och mer. De vill att barnet ska sova över med jämna mellanrum och så vidare... Det kräver stor diplomati att ta sig undan deras förväntningar och slippa barnet utan att såra deras känslor och utan att låta dem veta hur jag egentligen känner för kvinnan och barnet.
Jag har förstås genom åren bjudit till och försökt se några fördelar med både mor och barn, men tyvärr helt utan framgång. De är inte särskilt älskvärda någon av dem, i mina ögon (i min sons ögon är de såklart det).
Jag vet redan att jag har rätt till mina känslor och att det inte är fel att inte känna något positivt för andras barn så länge man behandlar dem på ett anständigt sätt, det jag undrar över är i stället hur jag ska hantera de här ständigt uppkommande önskemålen om allt mer engagemang.
Om du inte vill umgås mer med barnet så får du väl helt enkelt säga det. Att du har andra intressen och inte har möjlighet att "ställa upp" mer än du gör.
Sen undrar jag om ditt neutrala förhållningssätt kommer att fungera i längden. Din son, hans fru och ditt barnbarn kommer att undra över varför du inte är mer intresserad av att umgås med barnet och ni kommer antagligen att komma till en punkt när du måste börja förklara dig.
Du kan ju försöka ta ett samtal med din son om hur du ser på saken. Förklara att du och din svärdotter är väldigt olika som personer och att ni har olika synsätt på vilka värderingar som är viktiga och att du därför inte önskar utöka umgänget med henne. Sen får du försöka exemplifiera på vilket sätt dina värderingar skiljer sig från hennes/deras och om de vill att barnbarnet ska sova över hos dig så blir det på dina villkor och att barnbarnet måste uppföra sig i enlighet med dina värderingar. Ditt hem - dina regler.
Om du tycker att barnbarnets uppfostran är helt uppåt väggarna och att hon/han saknar normalt hyfs så kan du ju ta tillfället i akt när ni umgås att förklara hur man ska bete sig bland andra människor och att barnbarnets beteende inte är okej. Om din son och sonhustru misstycker så kanske de inte vill att ni umgås så mycket och då löser problemet sig av sig självt.