• Anonym (En till)

    Slapp efter förlossningen och mörkad journal

    TS jag känner igen mig i allt du skriver, fick också en större inre bristning som gjorde sååå ont i säkert en månad. Är nu så slapp att det glappar och trycker nedåt och sex är ju ett jävla skämt. På badhuset åker vatten in och ut därnere och det känns så äckligt. En svampig "klump" hänger långt nere i slidmynningen liksom men på de efterkontroller jag varit på säger de bara att jag ska knipa mer. Använder tre tamponger på bredden under mens. Vill så gärna ta tag i detta men vet inte vem jag ska kontakta och vad jag ska säga för att få någon sorts hjälp. Vet inte ens om det går att åtgärda? I min journal står det "extremt slapp". Det tynger neråt och är konstant obehagligt. Så ska det väl inte behöva vara flera år efter förlossning?

  • Anonym (En till)
    Anonym (Arg & slapp) skrev 2013-09-18 16:58:51 följande:
    Vi är på pricken lika du och jag :( Dock vet jag ej om det står något om slapphet i journalen..... men jag tycker själv att varenda gynläkare rynkar ihop ögonbrynen vid första blicken mot mitt underliv :/ Jag skrev fel ang sista barnet,det är 4 månader sen sista föddes och efter den förlossningen blev jag inkontinent till en början :-O Fyyy fan kan jag säga,jag kunde knappt hålla mig och hostade jag mer än att hosta till så var det kört :/

    Hur funkar ert samliv ? Har du pratat om detta med din man eller har din man pratat med dig om att han märker skillnad.

    Man mår ju skitdåligt av detta ! Hur kul är det att man märker att karln nöter och nöter utan resultat :/ Jag har muskler där ner,jag kniper säkert 200ggr om dagen OCH jag kniper helt rätt för de har jag frågat vid varje gynundersökning.

    Tampong är uteslutet för den ramlar ju bara ut :(



    Min man har motvilligt erkänt att det känns väldigt stort men det är ju ingen surprise direkt, det känns ju lika slappt för mig. Alltså det går knappt att ha sex för han eh liksom "ramlar ut" hela tiden. Jättetråkigt. Men det värsta är inte sexet utan att jag känner obehag i vardagen, kan tex inte jogga längre utan att det känns som om allt ska ramla ut. Måste sitta ner på tex bussen för det tynger så mycket. Ju mer jag kniper desto känsligare blir jag därnere men slappheten är densamma, verkar inte som om knipövningar hjälper mot det här. Kanske om jag skulle göra tiotusen knip om dagen men det är ju inte rimligt?? Jag fick inte journalen men jag smygtittade på skärmen hos BM och såg att hon skrivit "extremt slapp" men till mig sa hon att det ser bra ut men att jag måste knipa mycket. Har inte hållt detta hemligt utan pratar öppet om det för att kunna få hjälp och tips men ingen i min bekantskap känner igen sig. Skulle vilja få tag på en Gyn som tar sånt här på allvar men var hittar man en sån? Ska man boka in sig hos 10 olika Gyn och hoppas att nån av dem vill hjälpa? Känner mig sorgsen ibland men allra mest förbannad att kvinnors liv och välmående är så lite värt. Ända tills den dan sjukvården ger ordentlig hjälp med förlossningsskador kommer jag hädanefter förespråka kejsarsnitt för alla.
  • Anonym (En till)
    Anonym (blä) skrev 2013-09-18 22:34:35 följande:
    Blä. Orkar inte skriva så mycket nu, men jag blev felsydd och träffade en läkare som gav mig tips om hur jag skule lära mig att leva med det och tänka på annat när jag har sex. :-\ Pratade med barnmorskan om att jag vill komma till en annan läkare men jag har inte fått tid än. Helt sjukt, hur kommer det sig att förlossningsskador är nerprioriterade????? Blir så arg och bitter. Funderar på att söka privat. Var kan man söka?tips på bra läkare?



    Har hört talas om en klinik i Sthlm som korrigerar förlossningsskador mot vanlig patientavgift, kommer inte ihåg vilken men det har skrivits om den på FL tidigare, kanske nån här som vet?
  • Anonym (En till)
    Anonym (Arg & slapp) skrev 2013-09-18 21:19:15 följande:
    Hur underbar är inte du på en skala mellan 1 till 10 :D För mig minst en 12:a :D Äntligen har jag en som jag känner igen mig i !!! I typ allt du skrivet!!

    Precis som du säger ang att vilja sitta ner. Alla klagar på mig "du vill jämnt sitta ner,vart du än är så ska du prompt sitta". JAAAA men hallå det känns ju som om hela alltet där inne är påväg ut annars :( Och jag kan få grymma trängningar i urinröret om man anstränger mig för mycket som att gå och stå för mycket under en dag.

    Sorgsen! Tack för att du tog upp de,för det är just de jag också känner. En sorgsenhet över ett förlorat underliv. Ibland börjar jag gråta efter att vi har haft sex eller försökt,ibland avslutar jag sexet mitt i allt för att jag börjar gråta när jag märker hur omöjligt det är för min man..... jag känner mig ibland kränkt !? Hur kan man känna sig kränkt och förnärmad när man inte har nån som kränker eller förnärmar en !? Eller är det den förbannade barnmorskan som gjort att jag känner så efter att hon fullkomligt tvingade mig att fortsätta förlossningen trots att barnmorskan som gick av nattpasset sa åt henne att ett snitt skulle beställas omgående!

    Mitt bäcken är dessutom förstört efter förlossningen,min naprapat sa att mitt bäcken antagligen var alldeles för trångt och förstörde ligamenten PLUS att jag bröt svanskotan och har en stor grop precis där skinkorna kommer eller hur jag nu ska förklara.

    Sonen fick ju även svår syrebrist och pga de fick han motorikproblem och har svårt att hålla tungan rätt så saliven är överflödig....tack och lov är han fullt normal för övrigt.

    Jag vill verkligen göra något åt detta men vet ju också att jag då måste prata med min man och att bara ta orden i min mun kommer få min värd att rasa typ :/ Jag skäms! Fast jag vet att han absolut finns där och skulle stötta till 100% då han är världens bästa och alltid berömmer och ger komplimanger trots att min kropp inte är perfekt.



    :) det kan vara skönt att veta att man inte är helt ensam om detta i alla fall, men samtidigt tråkigt att så många går omkring med de här problemen utan att få hjälp. Älskar ditt nick, precis så jag känner mig, arg och slapp!

    Octaviakliniken har jag hört talas om, samt bäckenbottencentrum som finns på en del större sjukhus. Suck i vilken ände ska man börja? Har redan varit till två olika Gyn/BM.
  • Anonym (En till)
    Anonym (vill inte föda) skrev 2013-09-20 08:03:14 följande:
    Varför läser jag sånt här nu?! Jag har bf om 9 dagar och vill absolut inte snittas (gjorde det första gången). Men nu är jag så rädd för att gå sönder så mycket där nere och att det kommer förstöra så mycket i mitt liv. Jag har också skrivit i mitt förlossningsbrev att jag inte alls vill ha barnmorskestudenter med i rummet nån gång under hela förloppet och respekterar de inte det så har sambon lovat att lyfta ut denne om det skulle behövas



    Säg att du vill ha perinealskydd, då slipper du iaf med största sannolikhet problem med rumpan efteråt. Och krysta inte för fort, se till att låta bebisen ligga och "tänja" lite på väg ut. Kan också nämna att min bebis var väldigt stor (huvudet var flera cm större än vad det brukar vara) så det bidrog säkert också. De allra flesta får ju inte såna här komplikationer så jag tycker inte du ska oroa dig.
  • Anonym (En till)
    Anonym (fixa det) skrev 2013-09-20 07:18:15 följande:
    Jag gjorde slut med min tjej på grunds av det här. Vi var gifta sen tio år, har tre barn, och hade varit ihop i 19 år. Men jag måste ha sex för att må bra.



    Har du någon koll på om ditt ex fixade till sitt underliv efter att ni gjort slut? Vet du om hon "bara" var slapp eller om hon fick andra komplikationer också? Planerar du och den nya kvinnan barn? Även om sex inte är prio 1 för mig kan det ju vara trevligt om den biten fungerar utan strul också.
  • Anonym (En till)
    Anonym (Arg & slapp) skrev 2013-09-18 04:39:23 följande:
    Jag vet att detta blev långt men hoppas att nån orkar läsa detta !!!!

    Efter min första förlossning blev jag ganska chockad över hur jag blev "där nere" !
    Jag var ung,oerfaren och tänkte att jaha var det såhär det skulle bli?
    Första förlossningen var långdragen och man fullkomligt tvingade fram en vaginal förlossning fast de i efterhand kom fram att det "nog" varit bäst med ett kejsarsnitt. Fick nämligen träffa en av barnmorskorna som jag hade under större delen av förlossningen.
    När förlossningen var avklarad kollade man underlivet och sa att jag hade en ganska stor bristning i bäckenbotten ända uppifrån (bakom livmodertappen och ner) MEN den behövde inte sys då de skulle läka av sig självt. Men man satte 2 stygn precis innanför slidmynningen

    Väl på BB avdelningen. Jag hade såååå ont! Fy fan rent ut sagt! Dagen efter skulle jag åka hem och då kom en in och sa att vi tillsammans skulle titta med en spegel på mitt underliv/slida. Öh!? Okej tänkte jag. Jag kände mest men shit :-O Själva hålet var avlångt eller vad man ska kalla det,mellangården? Vart hade den tagit vägen? Men som sagt de var ju dagen efter förlossningen så jag tänkte inte mer på de.

    Väl hemma kunde jag knappt gå,sitta var nte att tänka på....allt gjorde ont! Efterkontrollen kom och man sa att allt såg såå bra ut så. Dock tyckte jag att hon sneglade lite när hon tittade i första anblicken men tänkte att jag nog inbillade mig eftersom jag själv upplevde det hela som helt annorlunda där nere!

    Enda sedan dess (15 år sedan) har jag känt mig " slapp ". Efter de fick vi 2 barn till,inget förändrades utan underlivet var detsamma. Dock redan efter första förlossningen har som sagt själva hålet varit stort / avlångt. Mellangården är typ MAX 3 mm sen sluttar det in i slidan där en stor knöl finns som alltså är bäckenbotten.

    Efter att vi nu har fått barn nr 4 för 2,5 månad sedan har jag börjat googla mina funderingar och det mesta tyder på bäckenbotten framfall. Jag bestämde mig för att beställa hem mina förlossningsjournaler . Och jag blev så arg och ledsen!
    Förlossning nr 1 har sonen legat länge och tryckt på långt ner så det var nog inte undra på att han fick sån syrebrist att all syre gick ur honom och han kom ut som en trasa som bajsade hela vägen ut,de är ju de som händer när allt syre går upp till hjärnan för att skydda den. Han hade dåliga "poäng" och var "väldigt medtagen" som det så fint står i journalen.

    Så till mig och mitt underliv. Det står ingenting om den ganska så stora bristningen,däremot har man skrivit "några enstaka stygn utvärtes". 
    Hur kan en barnmorska mörka i en journal !? Vad är man för människa då !? Min syster har hjälp mig att leta lite bland info och min mellangård skulle ju definitivt ha sytts ihop,hallå jag har ju nästan ingen mellangård nu :(

    Och varför har ingen gynläkare sagt något om att detta inte är normalt att ha en bäckenbottenvägg som nästan hänger ut !? Jag har ju i 15 år gått med en känsla av att hela maginnehållet trycker ner underlivet!

    Nu efter barn nr 4 har allt förvärrats radikalt och att ha sex är uteslutet. Vi har sex men min stackars man får jobba som ett djur,om ens de hjälper för i 9 av 10 fall får han inte ens utlösning pga att jag är för stor / för slapp !

    Jag är så ledsen och känner mig .... ja jag vet inte vad. Han säger inget och skulle jag ens ta upp de så bryter jag ihop av att bara försöka få orden ur min mun !

    Kan man få hjälp med detta? Eller kommer alla gynläkare att fortsätta hålla god min? Är det någon mer som har dessa problem eller som har varit med om en mörkad journal ?
    TS hur har det gått för dig, har du funderat på att uppsöka gynekolog igen?
  • Anonym (En till)
    Anonym (Anonym) skrev 2013-11-24 03:00:49 följande:
    Det går framåt. Har varit hos 2 gynläkare privat för ett utlåtande och i början av året ska jag till en "bra" gynläkare via landstinget.
    Båda som undersökte mig hade ett och annat att säga. Så ja jag hade rätt man sket helt enkelt i att "laga" mig efter första förlossningen och alla andra har hållit god min när dom undersökt mig. Tydligen ganska vanligt att man håller varandra om ryggen och vissa gynekologer vill inte säga något om man själv inte påtalar det och verkligen framhäver att TITTA det är något som är FEL!

    Jag har med största sannolikhet behövt en operation direkt efter förlossningen då mellangården är helt utplånad.
    Mellangården är stödet för hela bäckenbotten och de inre organen. Jag har som en skidbacke som sluttar utåt/neråt. Svårt att förklara :P
    En kvinnas mellangård är som en bärande vägg i ett hus förklarade landstingsgynekologen när vi talades vid på telefonen. En bra beskrivning ;)

    Bäckenbottenmusklerna är avslitna dessutom,inte de synliga hinnorna utan de underliggande.

    Dock ska jag tillägga att den ena privata sa att MÅNGA många kvinnor "ser ut som dig" och det är det som är problemet sa hon. Hon sa att förut har man bara tigit och därför anses det fortfarande som ganska normalt att vissa kvinnor får dessa men efter en förlossning.

    Det är mycket man måste ta ställning till innan jag blir opererad,för opererad kommer jag att bli.
    För det första måste mitt landsting godkänna att ett annat landsting opererar mig.
    För det andra blir man helt handikappad efteråt. Man ska inte lyfta/bära och anstränga sig för då kan stygnen gå upp.
    För det tredje bör man vara klar med barnafödandet och där fick jag lite panik!

    Även fast jag/vi inte tänkt att skaffa barn som kom ju alla tänk om.
    Visst snitt är isf ett alternativ OM man får det beviljat,men att bära ett barn i magen tär också på muskulaturen.

    Känns skönt att ha allt klart för sig och att äntligen ha fått allt bekräftat!
    Däremot känner jag mig jävligt blåst på massor av år! Vetskapen om att läkare år ut och år in har ljugit mig rakt upp i ansiktet känns sådär.

    Numera tycker jag däremot inte synd om varje nyförlöst kvinna jag träffar eller ser för nu vet jag att alla inte blivit som jag blev efter min första förlossning och nu förstår jag att det finns dom som njuter av sitt allra första barn och inte bara ligger i plågor både fysiskt och psykiskt.

    Jätte tack att du frågade :)
    Har du själv vänt dig någonstans??
    Starkt jobbat att du tagit tag i det! Jag fick lite pepp av den här tråden o har varit till Gyn igen, den här gången gick det bättre. Ska på en mer utförlig kontroll snart så kanske jag får svar på mer exakt vad som är fel. Min mellangård är kortare än förut men är ändå ca en tum lång så jag vet inte var problemet egentligen sitter. Har inga problem med kiss eller bajs heller (ursäkta detaljerna), precis efter förlossningen hade jag svårt att tömma tarmen och fick putta på med fingrarna inifrån, men det problemet gick över efter nån månad. Men jag är fortfarande extremt slapp därinne och det känns öppet och slafsigt liksom och det tynger och trycker när jag rör på mig, och sexlivet är lika med noll.

    Hur ska du opereras, kommer de "bara" sy ihop mellangården/bäckenbotten? Har du någon typ av framfall också? Som sagt skönt att det börjar rulla för dig, det ger en lite hopp ändå!
  • Anonym (En till)
    Anonym (Anonym) skrev 2013-11-25 02:13:53 följande:
    Men åååh va bra :D Härligt! Bra jobbat!!! Tror att det kan vara bra att coacha varandra lite !
    Jag kom helt av mig i denna tråd då när det hela tog helt andra vägar som mitt ex och vi ligger osv osv :P
    Kände att jag inte fick ut något av att sitta och dravvla om huruvida många gånger om dagen "pip" ville ligga osv.

    2,5 cm mellangård alltså :D Bra där!!! De ska du vara grymt glad för!!
    Jag har typ ingen. Musklerna är som sagt avslitna så min öppning/mynning är avlång som en kanot ner till avloppet  ;) Sorry men jag bara måste skoja lite,allt blir väääldigt mycket lättare då :)

    Visst jag har en tjock ringmuskel som det så fint heter,men de är det enda :/

    Japp jag har framfall av båda bäckenbottenväggarna. Bakre bäckenbotten (den som ligger mot ändtarmen)  och även den som är bakom urinröret typ. Det enda som inte kollapsat är ju livmodern och sidorna i slidan.

    Bakre framfallet har jag haft sedan första bebisen var nån månad och det är ju för att dom inte opererade och fixade en mellangård direkt efter förlossningen..... Främre har blivit med tiden även de pga mellangården. Tyvärr har även urinrörsmynningen fått sig en törn pga att dom inte fixade mig. Dock har jag inte svårt att hålla kisset eller så tack å lov!

    Ingenting är inbokat än så det kan ta lång tid innan op blir av,men de man behöver göra är att återuppbygga en mellangård sen ska de läka och efter de så skär man upp slidväggen/bäckenbotten tar bort de som är skadat och fixar ihop musklerna med varandra.

    När ska du på nästa undersökning??
    Känner mig väldigt deppig över detta! Kan inte röra mig utan att känna obehaget i slidan ju... Har en ny tid nu snart i december men med tanke på allt man läser om kvinnor som går med trasiga snippor utan att bli hjälpta känns det rätt hopplöst. Men jag ska se vad de säger! Och är beredd på att gå till många gynekologer tills nån hjälper mig, kan inte tänka mig att leva med det här. Uppdatera gärna hur det går för dig! Jag återkommer om några veckor när jag varit till specialistgyn!
  • Anonym (En till)

    Goda nyheter! Jag har fått tid för operation och gynekologen sa att bakre delen och ev mellangården sys ihop. Nu har jag känt mer med fingrarna och väggen bakåt känns väldigt tunn och mellangården är också tunn när jag känner med två fingrar. Och nu minns jag ju att jag flera gånger har varit riktigt nära att bajsa på mig utomhus och har svårt att hålla inne pruttar och att när jag har gjort nr2 är det som att det inte blir riktigt tömt, jag får torka och torka (förlåt detaljerna!). Jag och sambon har dock lyckats ha sex efter flera år i celibat eftersom det inte fungerat alls på sexfronten så efter lite kroppslig närhet mår jag lite bättre! Är jätteorolig nu men hoppas att operation gör att jag kan vara aktiv igen och gå promenader och kanske tillochmed jogga i framtiden. Tidigare har jag varit arg vid sex och inte kunnat genomföra det men nu när jag fått optid har jag fått mer självkänsla eller nåt! Hur går det för dig TS, du har ny tid i januari?

Svar på tråden Slapp efter förlossningen och mörkad journal