Vad är det obehagligaste ditt barn sagt?

Arbetade extra på ett ställe som ligger i en mycket gammal byggnad. Sonen var ca 3 år när han var med. Han på en scen och såg in bakom, där det bara är kolsvart på bara några meter.

Sonen: Vem är det?

Jag vänder mig om och ser mot mörkret som sonen tittar in i. Bara mörker. Vi är tysta i 10-15 sekunder.

Sonen plötsligt: Haha! Mamma, han säger att han är spöke!!

Ryyyys!! Men lite häftigt.

När min dotter var ungefär 2,5 besökte vi min farfar, som då var på sjukhem. Han var rätt gammal och sjuk, och orkade inte mycket, låg mest i sängen. När vi skulle gå gick hon bort till honom, klappade honom på handen och sa 'sätt dig i fåtöljen, så får du vila'. På kvällen hade han tydligen följt rådet, för dom hittade honom där död av hjärtsvikt. Lite läskigt även om det nog var ett sammanträff.

Då jag lagt dottern på 3 år, hon ropar in mig igen och verkar ledsen. Frågar vad det är, hon svarar "det är nån här"...

Mycket intressant att läsa i tråden, måste jag säga!

Min yngre son sa för många år sedan att han ville arbeta för radiotjänst och dra in licenspengar. Det lät rätt obehagligt för att vara en sån liten go kille. Men jag tror att han har glömt bort det nu.

Så himla kul tråd, vill följa! Har inga barn själv men kan dela med mig utav något läskigt som hände för över 1 år sen med min brorson.

Jag sov i samma säng som min brorson (då c 2 år). Jag vaknade upp mitt i natten och ser att lillkillen sitter upp med ögonen öppna och tittar på mig. Jag kollar på honom en stund och sedan drar slutsatsen att han faktiskt SOVER, sittandes med öppna ögon. Blev så chockad, jag vippade honom lite lätt så han blev liggande, och så fortsatte han att sova..