Anonym (sorg) skrev 2013-10-10 23:26:22 följande:
Hur kan du veta hur stor hennes sorg är jämfört med den andra kvinnans?
jag skrev inte med ett enda ord att hon inte sörjde. Jag skrev att det inte är samma sak att förlora ett foster i v.5 som att föda fram ett barn som sedan dör.
jag har själv varit med om en missed abortion. Hade hunnit berätta för alla att vi väntade barn och sen hände det. Jag sörjde oerhört för vi hade relativt svårt att få barn. Hade kämpat i 1,5 år och hade bokat tid på fertilitetskliniken när det till slut tog sig ändå...och så blev det så här. Jag var oerhört nere och ledsen och sen tog det ett helt år igen innan jag blev gravid på nytt. MEN...jag tycker ändå inte att jag har ett "änglabarn". Det ÄR skillnad på det TS skriver och min upplevelse...och utifrån det så tycker jag då inte heller att ett missfall i v,5 är ett "änglabarn".
Givetvis kan man sörja hur mycket som helst oavsett hur och när det hände. (och den som av nån anledning vill tala om för mig att 1,5 år inte är mycket om man har svårt att få barn...nej jag vet att andra kämpat mycket längre...)
om nån talade om för mig "jag har ett änglabarn" skulle jag genast tro att det var ett barn som fötts ut och sedan dött eller möjligen dött i magen men väldigt sent i graviditeten.
Om kollegan ska visa sin stöttning på något sätt så tror jag kanske det är bättre att inte påtala sitt missfall i v.5 utan bara beklaga ändå
