Vi som gör äggdonation hösten/vintern 2013/2014
Längtar å hoppas att veckorna går fort nu!! :D
sthlm, mottagande kvinna, först ta prover HIV mm och blodgrupp, sedan, jag tex, kan starta första cykel med att synkroniseras med donator. det kan då behövas att nedregleras, sedan äta östrogen för att bygga slemhinnan, mäta m VUL 1-2 ggr/cykel, avsluta med progesteron för att förbereda slemhinnan att ta emot embryot. Jag äter också trombyl, prednisolon och fragmin, omega3, folsyra, plus utöver det div vitaminer. ET mellan dag16-25, beroende på medicinering och slemhinna.
antal resor bero ju på om du lyckas på första försök. många kliniker startar med dialog över nätet, mail, skype, eller besök/info ibland provtagning där. vi åkte tillsammans jag och min man första resan, han lämnade sperma vid äggplocket och vi gjorde transfer 5 dgt senare, däremellan hade vi "weekend"semester. Så det blev en resa då.
vid fet, dvs fsök 2, åkte jag en gång, bara jag, då embryon fanns.
Utöver det så är det att ha gyn att mäta slemhinna hos här på hemmaplan.
öppen ÄD Finland, island, (danmark tror jag) övriga europa anonym donation.
statistik behöver du fråga resp klinik om. för faktum är att det är även klinik beroende, då det även hänger på att de har skickliga embryologer samt teknisk utrustning, sedan behöver du höra och se skillnad på statistik som visar graviditet och på live birth, samt FET. genomsnitt vad jag kan se generellt så ligger success rate på 55-60% globalt. 40% då att misslyckas, vilket kan beror på olika faktorer. det finns olika som immunproblem, bortstötning pga organtransplantation,endometrios, polyper, ärrvävnader, skador på äggstockar, manlig faktor, TSH, mm mm.
Är ditt FSH o AMH inte tillräckligt för att lyckas egen hand, IVF? Elller vad är analysen att det inte tar sig? Hur utvecklas era embryon? klarar de att bli blacocyter?
Åh jag förstår dig så väl! Jag hamnade ju i förtidigt klimakterie som 14 åring och fick mina vallningar och besvär i den känsligaste åldern, tonåren! Och då smyga med både sjukdom och besvär är inte lätt! Man känner si så liten och utlämnad. Vilka hormoner har du gått på? Först fick jag Yasmin 28, sedan Estalis depotplåster och i våras bytte jag till Progynon. Även om man kämpar efter en bebis så går vi igenom något som verkligen prövar både kroppen och psyket. Ett stort test går vi igenom som bara består av oro, rädsla, lite hopp och en blick på framtiden. Oron tar aldrig slut, det skapas alltid något nytt att oroa sig för, men hoppet får man aldrig överge! Har vi inte en smula hopp kvar i alla dessa motgångar och jobbig tid så har vi inget kvar. Man har sitt mål och dit ska vi alla nå!
Försök att ta en dag i veckan där du gör något riktigt avslappnande och får tankarna att lugna sig lite. Ge dig beröm för att du faktist fixar detta hur jobbigt det än är. Ladda krafterna!
Dags att resa till Aten igen! Nu går det undan.
Ja jag är oxå nyfiken på hur det går för dig bullenochgrisen !
Är inne i vecka 8 nu, eller ja 7 + 3 för att vara mer exakt :) om exakt 7 dagar är det dags för första ultraljudet! Längtar sååå mycket! Kanske blir mer verkligt då när man förhoppningsvis ser en liten frisk krabat med pickande hjärta.
Om dagarna kämpar jag med mitt illamående och tröttheten from hell. Måste äta något en gång i timmen annars mår jag illa och börjar hulka, brukar ta en frukt så blir det bättre. Mycket luktkänslig, speciellt matos. Och jag är så trött varje dag så jag sover lika mycket som en tonåring om inte mer! Orkar inte ens handla påvägen hem från jobbet för jag vill bara hem direkt och sova. Man hamnar efter med mycket och får helt enkelt strunta i mycket. Man vill mer än vad man kan just nu, jobbigt i dessa juletider bara. Brösten har växt och är svullna och ömma, växtvärk i livmodern som kommer och går, men nu har det varit lugnt ett par dagar. Känns overkligt att vara gravid och att det faktist tog sig på första försöket. Har nog inte riktigt förstått det ännu, det är för bra för att vara sant. Även fast kroppen förändrats så mycket redan så man faktist borde inse att man är gravid så är det svårt att förstå. Hoppas ultraljudet gör det lättare :) har fått handla pösiga kläder nu så jag kan dölja magen minst 4 veckor till, för visst har man fått en mage allt :) jag har en blogg jag uppdaterar lite då och då om ni vill följa mig: www.livetsstoramening.devote.se
På torsdag ska vi in å göra ultraljud för att kolla så att livmoderhinnan har växt.. Tänkte på att är det 7 mm den ska växa till? Vad är minimum och hur mycket kan den växa till sig?