Gravidtråd för oss som är över 35

Mjölkchoklad, välkommen o grattis till graviditeten Hattifnattan, när vi berättade blev både mina o mannens föräldrar så glada så dom grät. Vi har kämpat länge genom ivf behandlingar och cancer odyl dessutom träffades vi först när båda var över trettio.

Insanejane77 vad tufft att behöva kämpa så med vården o inte känna sig trygg med det de gör! Hör en del säga att i Sverigebehöver man vara frisk för att klara av vården... Det tog ca 6 mån efter fl innan jag kände mig återställd (bra kontroll över musklerna i nedre regionen o ingen smärta), hade en massa övningar från sjukgymnasten att göra var dag bla. Så det gick ok, tack. Men jag slipper det gärna en gång till! Mjölkchoklad: välkommen hit! Tack tjejer för att ni delar med er om erfarenheter kring ks, låter klart positivt! Jag är ju ensamstående, så ska det bli fl-skador föredrar jag såna jag kan planera o förbereda inför

Välkommen och Grattis Mjölkchoklad!  Grattis till er med lyckade UL! Jag väntar med spänning på mitt VUL på torsdag, v.7+1. Kommer kännas underbart att få se hjärtslag, då kan jag nog pusta ut lite ändå..är nog lite nojig och kan inte glädja mig riktigt även om det har blivit lugnare sedan första veckan efter plusset, då väntade jag blod varje toabesök! Så här var det inte alls förra grav. men då var jag också mycket yngre och "dummare" kanske som inte fattade hur mycket som kan gå fel!  Vilken fruktansvärd historia Insanejane!! Beklagar verkligen traumat. Kan inte alls föreställa mig något liknande...Vet ni varför hon dog? Var det havandeskapsförgiftningen?

Blodprov o UL idag gick bra. Plutt mätte perfekt, skönt

Har RUL i morgon och är ordentligt orolig, riktigt varför vet jag inte, eller ja, har en massa små orsaker, men inget som borde göra mig så här orolig.  Är dessutom sjuk och blir jag inte feberfri tills i morgon får jag inte göra det, är nog det som oroar mig mest just nu, vill bara att allt skall vara bra :( 

Ett pyttelitet tickande hjärta idag på VUL  Så otroligt lättad och tacksam..var nästan helt säker på att inget hjärta skulle finnas.

Tack! Ja, det är väl det, men jobbigt är det. Förstår att du oroar dig med, är svårt att inte göra det. Mådde bättre så jag kom i väg

Jag har sista veckan nästan exploderat. Eller, nej inte exploderat så klart, men på bara en vecka så tycker jag att magen växt jättemycket. Sambon tycker det är jätteroligt. Så nu är det inget att dölja längre. Vi tog första officiella magbilden i helgen. Det var lite gulligt! Man känner ju sig större än vad som går att få med på bild, men kul ändå att ha nåt att jämföra med senare. Fasen... idag är det lite panik... Jag hittade en spjälsäng på blocket. Nästan en sån jag sett i butik som jag vill ha. Den var ny, bara uppackad och inte använd mer än ett par dagar. Deras lilla tjej ville inte sova där så dom säljer nu sängen, madrass och bäddmadrass. Jag frågade sambon... han sa att han tyckte att det var ett bra köp. Ganska precis det vi tänkt köpa och till en tredjedel av priset... Så vi ska åka och köpa det idag! Första grejen vi köper till den där lilla plutt*n vi har på g. Lite otäckt... men nån gång måste man ju köpa första saken! Ang namn så har vi ett par på lut. Om vi får redan på kön på RUL sen så blir det ju enklare förstås. Tjejnamn kan vi nog enas om, där har vi ganska lika smak. Men killnamn... jisses. Inget duger åt sambon :) Så vi får väl se vad det blir och hur det går. Svärmor är på min sida med killnamn, så jag hoppas vi kan hitta nåt som han går med på om det blir en pojke :)

Jo det har tagit fram till nu i v 17 för mig att få nån form av mage som inte känns som tjockismage :) Än är det ganska plufsig ändå... inte så spänd och fin :) Men det kommer väl! Lycka till på VUL! Det kommer säkert gå hur bra som helst :)