Sessan78 skrev 2014-05-08 11:56:28 följande:
Jag vet varför jag gör detta och att det är värt all smärta, alla tårar och all isolering när jag får träffa min lilla bebis. Jag är nu i v 28 och kämpar mot smärta och värk varje dag. Jag fixar det inte längre. Känner mig bara mer och mer nedstämd, som en fånge i min egen kropp. All tid som jag inte är på jobbet spenderas hemma. Kan och orkar inte längre med sociala sammanhang och aktiviteter. Behöver hela tiden ha möjlihet att kunna lägga mig ner i viloläge.
Min foglossning gör att varenda rörelse fylls med en skärande smärta. Enda gången det känns ok är när jag ligger ner med en massa kuddar som stöd och ligger helt blixtstilla. Jag måste försöka få en sjukskrivning men det är ju en månads väntan på att få en läkartid här så nu är det bara två veckor på heltid kvar innan jag får komma till en läkare. Eftersom jag haft problem med sammandragningar har jag varit halvt sjukskriven denna vecka men t o m det är för mycket. Går med kryckor och har nästan helt förlorat kontrollen på mina ben, dom låser sig och jag kan knappt ställa en fot framför den andra.
Min ansträngda gång har inte direkt någon positiv påverkan på mina sammandragningar heller... SUCK!
Att vara gravid är ingen dans på rosor. Min förra graviditet var nästan likadan, men då hade jag ju bara mig själv att ta hand om. Nu har jag en pigg och underbar blivande treåring som behöver sin mamma. När jag får mina två barn har jag fått allt jag önskat och två fler än vad jag vågat hoppas på när jag började min resa att få bli mamma. Förutsatt att allt fortsätter att gå bra så kommer detta definitivt att bli min sista graviditet. Fixar inte att utsätta mig igen för de nio månader av smärta som mina graviditeter innebär....
Ledsen för mitt gnäll, behövde bara skriva av mig...
Usch vad jobbigt! Klart du ska vara 100% sjukskriven!
Trodde jag var en sån med lätta graviditeter efter den första som var relativt enkel, men nu har jag fått allt jag inte hade då, illamående, onda sammandragningar, foglossning. Får inte ens lyfta min 2-åring, och det är inte lätt att komma undan då man är själv med henne.
Håller med, graviditet är ingen dans på rosor, går det vägen blir det här också min sista. 2 barn blir jag supernöjd med.
ordnat barnvakt till 7-åringen men tykänsliga lillan får följa med denna gången med.... 
