Anonym (lll) skrev 2013-11-27 20:47:46 följande:
Det är inte bara själva saken att blivit anmäld. Det är framförallt de efterföljande 4 månaders utredning med diverse möten hos soc som förtär en.
Det är det enormt oproffsiga bemötandet man får från soctanterna. Där dem hellre fäller än friar och redan från start har åsikten "ingen rök utan eld", därav ser dom inte det positiva utan tolkar precis allt negativt.
Detta gäller enbart om man har otur, man kan råka på någon vettig och bra soctant men det är tyvärr ovanligt.
Jag kan förstå att folk som inte blivit utsatta för socialtjänsten inte förstår hur det känns och vilken enorm press och stress det innebär för hela familjen. Jag har varit med om otroligt mycket hemska saker i mitt liv, men INGET har varit värre än kontakten med soc.
Dom HAR förstört livet för både mig och mitt barn! Jag HAR förlorat allt. Punkt!
Jag är inte en dålig mamma och det tycker inte soc heller, så det har du inget för att säga ts!
Men om du nu själv jobbade för soc. I en situation där du vet att det är långt ifrån ovanligt att både föräldrar och barn ljuger för dig för att dölja eventuella missförhållanden, visst fasen skulle du utreda och det grundligt om du trodde ett barn blev vanvårdat?