HokusPokus skrev 2013-12-11 11:40:07 följande:
Mina får inte det däremot försöker jag involvera dem så mycket som möjligt "på andra sidan" genom att t ex vara med och välja presenter, slå in dem, osv.
Jag anser att det är viktigt att tidigt lära sig hantera avundsjuka och att lära sig glädjas över andras lycka.
Och orättvist är det ju inte så länge man inte firar bara vissa barns födelsedagar. Även om det såklart känns väldigt långt emellan för de små men ja som sagt jag tror det är nyttigt att de även får lära sig hantera de jobbiga känslorna som avundsjuka
Så du lär barnen att inte känna avundsjuka, genom att låta dom uppleva avundsjuka?
SÅKLART är det svårt för ett litet barn att sitta och titta på när ett annat litet barn får sina 20 paket att öppna.
Att då göra det liiiite enklare för dom, genom att ge dem en liten tröstis, gör inte att barnet lär sig att inte känna avundsjuka, de lär sig att den här känslan jag har förstår mina föräldrar att jag har och nu gjorde dom det lite enklare för mig...
Att låta det lilla barnen sitta där och känna avundsjukan, utan att vara lite delaktig i den känslan som förälder, anser jag visar barnet att "den här känslan jag har nu ska jag tydligen ha" för jag sitter här och känner "lite smått obehag" och ingen bekräftar den eller hjälper mig med den...
Det är STOR skillnad på avundsjuka (vilket är en sund känsla) och missunsamhet.
Tror ingen människa i världen som blivit tillgodosedd sina behov och lyssnad till går och bär på missunsamhet. Däremot de som INTE blivit bekräftade i sina sunda "tillkortakommanden" på grund av att de inte är äldre än så, inte kan resonera i sin egen tanke varför de känner och att de känner och att det är ok, de kan lätt ta detta med sig in i framtiden, minnas känslan och utveckla en missunsamhet mot sin omgivning...
Ingen charmig egenskap när man sen är stor...
