• Anonym ("bonus" mamma)

    Han tar hand om hans exfrus barn istället för den riktiga pappan..

    Fallet ser ut såhär. 


    Min sambo, var tidigare tillsammans med en tjej. Dem var gifta, bodde ihop, hon hade 2 barn sedan innan med en pappa som inte ville ha barnen. Hon blev sjuk och han "adopterade" barnen, han blev alltså också deras vårdnadshavare. Hon dog. Cancer. Innan hon dog fick hon honom att lova att ta om barnen som om det vore hans egna och skydda dom från allt. 

    Jag vill inte påstå att han gjort ett dåligt jobb. Dom är väluppfostrade, trevliga. Dom ser honom som sin pappa och har väl egentligen inget minne av deras mamma. Hon dog när dom var 2 och 4 och idag är dem 14 och 16. 

    Vad är problemet då? Undrar ni.
    Han älskar dom mer än någonting annat. (jag hörde en gång 14åringen fråga om han älskade mig mer än  han älskade deras mamma, han svarade nej?) Han gör allt för dem. Skämmer inte bort dom, men han ställer alltid upp. Jag har bott hos dom nu i 1 år i februari, och jag känner mig verkligen som sista prio i den här familjen. 

    Jag vill ha barn med honom, för en underbar pappa är han, men jag vill inte ha barn med honom när dom två bor här och tar all uppmärksamhet ifrån honom.

    En gång när vi skulle ha myskväll, 14åringen var hos sina kompisar och 16åringen var med sin flickvän hemma hos denne. Vi hade bunkrat upp med en massa onyttigt och gott vin och krypit ihop oss i soffan och hade det jätte mysigt. Så får han ett sms av 16åringen att det är 'struligt' och att 'han inte kan vara kvar' och två minuter senare sitter sambon redan i bilen. 

    Visst kan man inte leva såhär? :( Någon i samma situation??


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-12-20 15:14
    Vill lägga till att han självklart var nykter när han körde och hämtade 16åringen.
  • Svar på tråden Han tar hand om hans exfrus barn istället för den riktiga pappan..
  • eniway

    Självklart älskar han sina barn mest av allt. Att du ens har mage att påstå att det inte är hans barn är vidrigt. Han har adopterat barnen och han har varit pappa till dem sedan de var små. Låt honom vara för du verkar inte frisk. 

  • Anonym (vert)
    Anonym (tänkomtänkrätt) skrev 2013-12-20 20:22:37 följande:

    Så om man adopterat ett barn är man inte dess förälder?? Redan där tänker du fel...

    Sen så sa han inte att han älskade henne mer... utan att han inte älskade dig mer... Det betyder inte att han älskade henne mer men snarare att han älskade henne på ett annat sätt!! 

    Jag är själv bonusmamma också 1 år snart... vi har två mindre barn som ALLTID är hemma... de skall i teorin vara hos sin mamma varannan helg... men ja... teori är en sak... praktik är en helt annan..... Självklart kan jag sakna egentid med min sambo... Men hade vi haft mer egentid om det var våra gemensamma barn?? Troligen inte!! Och dessutom så jobbar jag skift vilket gör det ännu mera knöligt! Jobbar jag sent så ser jag inte honom alls då jag kommer hem när alla sover (oftast ligger vi alla i samma säng:-P så inte ens där har vi "egentid" barnen kommer och kryper ner näst intill varje natt Oftast för att få ligga på min arm och kramas!) och jobbar jag helger så är det ibland på våra ytterst få "egna" helger... Så det är bara att bita ihop. 


    Så jag försöker se det som så att all den tid han kan lägga på mig lägger han på mig... och om jag kommer som nr två för barnen så är det ok! För om det var våra gemensamma så hade prioriteringen varit den samma!! 

    Jag älskar honom... HELA honom... och en del av han är hans barn! Så älskar dem också!!!


    Vad fin människa du är! Din sambo är lyckligt lottad! Barnen kommer först och med det visar du ditt stora hjärta och kärlek mot din man. Hjärta

    Är glad att det finns där ute, människor som dig. En dag kommer barnen att tacka dig och kalla dig för mamma.
  • Anonym (tänkomtänkrätt)
    Anonym (vert) skrev 2013-12-20 20:53:33 följande:
    Vad fin människa du är! Din sambo är lyckligt lottad! Barnen kommer först och med det visar du ditt stora hjärta och kärlek mot din man. Hjärta

    Är glad att det finns där ute, människor som dig. En dag kommer barnen att tacka dig och kalla dig för mamma.
    Det gör de faktiskt redan ibland Och jag får mängder av pussar och kramar samt att de börjat fråga när jag och deras pappa kommer ge dem ett lillasyskon:-P hehe
  • Anonym (@--&-----)
    Anonym (tänkomtänkrätt) skrev 2013-12-20 20:22:37 följande:

    Så om man adopterat ett barn är man inte dess förälder?? Redan där tänker du fel...

    Sen så sa han inte att han älskade henne mer... utan att han inte älskade dig mer... Det betyder inte att han älskade henne mer men snarare att han älskade henne på ett annat sätt!! 

    Jag är själv bonusmamma också 1 år snart... vi har två mindre barn som ALLTID är hemma... de skall i teorin vara hos sin mamma varannan helg... men ja... teori är en sak... praktik är en helt annan..... Självklart kan jag sakna egentid med min sambo... Men hade vi haft mer egentid om det var våra gemensamma barn?? Troligen inte!! Och dessutom så jobbar jag skift vilket gör det ännu mera knöligt! Jobbar jag sent så ser jag inte honom alls då jag kommer hem när alla sover (oftast ligger vi alla i samma säng:-P så inte ens där har vi "egentid" barnen kommer och kryper ner näst intill varje natt Oftast för att få ligga på min arm och kramas!) och jobbar jag helger så är det ibland på våra ytterst få "egna" helger... Så det är bara att bita ihop. 


    Så jag försöker se det som så att all den tid han kan lägga på mig lägger han på mig... och om jag kommer som nr två för barnen så är det ok! För om det var våra gemensamma så hade prioriteringen varit den samma!! 

    Jag älskar honom... HELA honom... och en del av han är hans barn! Så älskar dem också!!!


    Åh jag blir så glad av att läsa ditt inlägg, jag blir alldeles tårögd... Såna som dig ger mig hopp om mänskligheten igen! (Ibland blir man förfärad över hur en del fungerar när man läser här...)
  • Anonym (@--&-----)
    Anonym (tänkomtänkrätt) skrev 2013-12-20 21:10:51 följande:
    Det gör de faktiskt redan ibland Och jag får mängder av pussar och kramar samt att de börjat fråga när jag och deras pappa kommer ge dem ett lillasyskon:-P hehe
    Oj, kan man ha det bättre!? Där får du ju bekräftelsen på att du handlat helt rätt gentemot dem!
  • OhNejnej

    Men du kan ju inte vara på riktigt?!

    Det är ju hans barn! Han ser dom som sina barn, han har adopterat dom. Han är deras vårdnadshavare. Han är den enda förälder dessa barn har och dom har vuxit upp med honom som pappa.

    Förstår du verkligen inte varför han gör allt för dom?  Menar du att du verkligen inte kan förstå det?


    Jag har själv inga barn och är inte direkt en "barnmänniska" men det krävs ju inget snille för att förstå att det du tänker och känner faktiskt inte är helt rätt..

  • Brumma
    Loriyana skrev 2013-12-20 20:12:18 följande:
    Yupp. Alla män jag träffat på har avisat sina barn till förmån för mig. Och jag har svarat med att inte vilja ha något som helst att göra med dem. Skulle aldrig någonsin vilja ha en man som inte tog hand om sina barn! Jag finner det oehört avtändande.
    Sicka nötter!

    Min man har berättat att han var grymt nervös första gången jag skulle träffa hans dotter... Han ville nämligen satsa på oss men hade det inte klickat mellan mig o dottern hade han brutit med mig. Vilket jag tycker han gjort rätt i :)

    Som tur var klickade vi från första stund ;)
  • PrinsessanLeia

    Det är hans barn oavsett om han inte är den biologiska pappan och då ställer man upp för barnen och hämtar dem på kvällen om de behöver hjälp, så är det att vara förälder. Jag gissar att TS inte har egna barn?

  • Anonym (:/)

    Jag kan ju bara svara för mig själv och jag skulle aldrig nånsin kunna älska en man mer än mina barn oavsett vem-fast såklart på ett annat sätt :) 

    Du är ny i familjen och jag tycker du ska vara glad att du träffat en sån fin och pålitlig man ! Så som det verkar nu så känns du svartsjuk och barnslig..

    Så mao -känn dig oerhört tacksam!

Svar på tråden Han tar hand om hans exfrus barn istället för den riktiga pappan..